2003-09-23

Förbundet för Ekoparken (FFE)
48 samverkande organisationer i Stor-Stockholm

Länsstyrelsen i Stockholms län
Naturvårdsenheten
Box 22067
Stockholm

Remiss: Aldrig långt till naturen

Förbundet för Ekoparken ingår i den grupp föreningar som genom Naturskyddsföreningen i Stockholms län lämnat ett remissvar på Utredningen ”Aldrig långt till naturen”. Förbundet önskar med detta remissvar lämna kompletterande synpunkter som speciellt berör nationalstadsparken Uliksdal-Haga-Brunnsviken-Norra och Södra Djurgården.

Förbundet representerar och samordnar 48 olika föreningars uppfattningar, däribland naturskyddsföreningar, hembygdsföreningar, turisttrafikförening, idrottsföreningar, friluftsfrämjandet m.fl. när det gäller nationalstadsparken, populärt Kallad Ekoparken.

Sammanfattning

Förbundet vill med detta yttrande framhålla vikten av att förstärka naturskyddet inom nationalstadsparken genom de två föreslagna naturreservaten samt att vidta åtgärder för att undanröja ett antal hinder för spridningen av växter och djur in i parken via Järvafältet.

Naturreservat på Norra och Södra Djurgården

Länsstyrelsen föreslår naturreservat på Norra och Södra Djurgården och underförstår därmed att miljöbalkens 4 kap 7 § som gäller nationalstadsparken inte är tillräckligt skydd för naturen. I denna bedömning instämmer vi. Vi erfar nära nog dagligen att träd avverkas och mark ianspråktas utan hänsyn till naturvärden, biologisk mångfald, skydd av biotoper och spridningsvägar. Markägare, bostadsrättsföreningar och förvaltare kan göra i stort sett vilka ingrepp som helst i naturen utan att det finns lagliga möjligheter att pröva förenligheten med det önskade skyddet. De stora markägarna inom området har ännu inte, nästan nio år efter ikraftträdandet av lagen om nationalstadsparken, antagit några skötselplaner för området. Kommunerna har inte, så som förutsattes i riksdagens beslut, antagit de översiktsplaner som skulle precisera natur- och kulturskydd, kompletteringsområden m.m. Därför vore bildandet av naturreservat med klara skötselanvisningar ett stort steg framåt för skyddet av naturen.

De utpekade naturreservaten i nationalstadsparken är större än de som tidigare föreslagits. Vi inser att det kan bereda större svårigheter att precisera mer varierande skötselanvisningar men vill understryka värdet av att omfatta en större helhet. Inom exempelvis Ekhagens bostadsområde finns stora naturvärden i ett gammalt ekbestånd som idag saknar ett fungerande skydd. Av någon anledning, som ej framgår, ingår inte Storängsbotten i det föreslagna naturreservatet på Norra Djurgården. Vi föreslår att Storängsbotten, som är ett utomordentligt viktigt områden som biologisk spridningskorridor över till Södra Djurgården, införlivas med det föreslagna naturreservatet på Norra Djurgården. Fjäderholmarna har ett stort värde som ett stycke skärgård i staden och nationalstadsparken. Holmarna är boplats för en mängd fåglar. I det föreslagna reservatet på Södra Djurgården bör även dessa holmar ingå.

Svaga spridningsvägar

Det är mycket värdefullt att programmet framhåller vikten att få ”naturen att hänga ihop”. Detta är av värde såväl för friluftslivet och de naturupplevelser som strövande ger i stora, sammanhängande områden, helst fria från alltför påträngande buller, som för den biologiska mångfalden och möjligheterna att erbjuda tillräckligt underlag för olika arters fortlevnad. Programmet pekar ut ett antal svaga länkar som berör nationalstadsparken.

Spridningen av växter och djur via Järvafältet är av avgörande betydelse för den biologiska mångfalden i parken. Därför är naturreservat för Igelbäckens dalgång och tillrinningsområde mycket viktigt. Denna Spridningsväg har emellertid ett par mycket svårforcerade barriärer: järnvägen och motorvägen över Igelbäcken. Av och till diskuteras olika åtgärder för att förbättra denna spridningsväg. Vi vill framhålla vikten att koncentrera dessa åtgärder längs Igelbäcken. Allra helst skulle vi vilja se såväl järnvägen som motorvägen på viadukter över Igelbäckens dalgång.

Det föreslagna naturreservatet på Järvafältet i Järfälla riskerar att bli en alltför smal zon som trängs av bebyggelse från Barkarby-hållet och korsas av diverse olika kommunikationsleder. Det området måste göras bredare, samtidigt som tunnel- eller viaduktlösningar sökes.

I Sollentua finns alltjämt, trots exploateringen i Silverdal, ett stort, värdefullt skogsområde söder om Tegelhagen, gränsande mot nationalstadsparken. Det fungerar både som värdekärna (utmärkt som sådan i RUFS 2001), betydelsefullt rekreationsområde (angivet i Sollentunas översiktsplanering) och del i Järvafältets spridningskorridor. Det är mycket angeläget att detta område ges skydd, i första hand som ett eget naturreservat.

Sörentorpområdet kommer, om det inte ges skydd, att på sikt exploateras fullt ut. Det vittnar byggandet av två stora hallar för polisens insatsstyrka om idag. Hur en begränsad komplettering ska förenas med ett bevarande av området som en synnerligen grön spridningsväg måste klaras ut.

Bergshamravägen utgör nästa stora barriär. Även här måste kreativa lösningar till för att ge djur och växter möjligheter att spridas in i Haga-Brunnsviken-området. Solna kommun har skissat på en överdäckning av Bergshamravägen, bl.a. i formen av en obebyggd, brev ekodukt över vägen, där denna sänker sig ned mot norra Brunnsviken.

Roslagsvägen skär av förbindelserna mellan Haga-Brunnsviken-området och Norra Djurgården. En tunnelförläggning fram till Ålkista har utretts i samband med byggandet av Norra Länken. Detta skulle givetvis innebära en stor förbättning av spridningsvägen.

Byggandet av fysikcentrum ägde rum i en svag spridningskorridor. Det är angeläget att utforma tillkommande bebyggelse i Albano-området så att denna spridningsväg istället förstärks.

Slutligen vill vi framhålla den svaga länken mellan Norra och Södra Djurgården över Gärdet. De möjligheter som finns att förstärka denna spridningsväg är bl.a.

- att förlägga Lidingövägen på viadukt vid Storängsbotten som sänks under vägen

- att öka den gröna arealen i Storängskroken

- att vid exploatering av Gasverkstomten dels bereda stort utrymme åt gröna ytor och träd, dels säkerställa kontakt med Hjorthagen

- att beakta alla möjligheter att förstärka grönstrukturen inom den befintliga bebyggelsen på Gärdet.

För Förbundet för Ekoparken

Richard Murray

ordförande

 
>>Läs mer Utlagd 2003-09-26