Kungliga Djurgårdens Förvaltning

Stora Skuggans väg 22

115 42  STOCKHOLM

Förslag till plan för skötsel och utveckling i Nationalstadsparken

Förbundet för Ekoparken, med ca 50 medlemsföreningar, lämnar följande synpunkter på planen. Vi koncentrerar oss främst på de delar av nationalstadsparken där skötsel och utveckling av olika områden ännu inte har en lika färdig struktur som på Södra Djurgården.

Initiativet till en skötsel och utvecklingsplan från Kungliga Djurgårdens förvaltnings (KDF) sida är mycket lovvärd. Härigenom sätter KDF, som är en viktig och seriös aktör inom området, rejäl press på länsstyrelse, kommuner och fastighetsägare. Planen kan vara en viktig komponent när nu länsstyrelsen på regeringens uppdrag ska komma fram till en strukturerad vård- och utvecklingsplan.

Första delen i planen, där flera åskådliga foton finns från parkens alla delar, uppskattas. Det gör planen läsvärd och informativ. Flera bra övergripande målsättningar finns med, som till viss del kan jämställas med natur- och kulturreservatsbestämmelser. De kan även samlas ihop på en enstaka sida. Planen saknar dock en hel del kring friluftsliv och rekreation samt hur de kulturhistoriska värdena i parken ska skötas om och utvecklas (se nedan).

Skötselplanen är uppbyggd främst på skötsel och utveckling i olika avgränsade områden, så kallade storområden och mindre skötselområden. En sådan indelning är bra när det gäller skötsel av parkens skogar, ängar och parker som upptar stora ytor. Områdena måste dock kompletteras med fler skötselåtgärder och målsättningar.

På flera platser väjer planen inte för att det finns detaljplanerade områden eller områden med olika bestämmelser. Det tycker vi är bra. Några intressanta områden saknas dock, t.ex. Brunnsviken, Djurgårdsbrunnsviken, och koloniområdena i södra Bergshamra. I planen har markägandet tonats ner rejält i betydelse. Olika ägande i parken kan dock sätta stora käppar i hjulen för skötsel av områdena. En karta över markägandet är på sin plats!

Med en indelning enbart i områden missar planen dock en hel del som inte låter sig avgränsas lika lätt, bl.a. saknas anordningar inom friluftslivet. De redovisas alldeles för ojämnt och sporadiskt. Vi föreslår här flera punkter inom friluft och rekreation, som behöver tas med, och som i delar även behöver visas på kartor:

* Parkentréer - Var de viktigaste ska ligga och hur de ska vara utmärkta, med tavlor, portar, skyltar m.m. (således ännu lite tydligare än vad som står nu i planen).

* Kaféer och kiosker - Var viktiga behov finns av kaféer och liknande för parkens besökande. T.ex. Sjöstugans kafé vid Brunnsviken bör återuppföras i gammal stil (B4). Kruthuset vid Hundudden kan göras till ett mer permanent kafé (K8). Blockhusuddens nuvarande kafé måste förmås ha generösare öppettider (ÖD4). Rosendals servering kan ev avlastas av något ytterligare kafé för att inte slita ut området. Djurgårdsbrunns värdshus, med sin unika historiska miljö, får gärna återuppstå (N-M2).

* Toaletter - Var platser ska finnas för toaletter och synpunkter på hur de bör se ut. Toaletterna är idag underdimensionerade vilket medför nedskräpning.

* Sopor och återvinning - Var större platser för sopställ bör vara. Nuvarande ambitionsnivå i källsorteringen måste höjas till att samla in fler fraktioner! Fler papperskorgar behövs också.

* Viktigare gångstråk - Var de är eller ska vara och hur de lämpligen sköts. Asfaltering och hårdgörning bör om möjligt undvikas. En efterlängtad gångbro över Ålkistan föreslår vi hakas på järnvägsbron eller vägbrons västra sida (NDB1, ND1). En utbyggd gångväg förbi klipporna norr om Brunnsviksbadet anser vi räcker (NDB5). Att föreslå en cykelväg vid klipporna förstör områdets karaktär. Samma gäller för gångstigen längs Edsviken öster Svalkan (US7).

För att bättre knyta samman stigar vid Brunnsviken och Ulriksdal bör den nu dåliga natur-stigen längs med koloniområdets östra sida (norr Bergshamraleden) förbättras något (UP10, US8). En tydligare stig upp till motionsspåret vid Kungshamravägen kan också övervägas (US8). Strandpassagen förbi södra Hagas tennisbanor måste förbättras och snyggas till (H13).

* Vandringsleder – Nu finns Hälsans Stig runt Djurgårdsbrunnsviken inklusive kanalen och runt Brunnsviken. I planen kan gärna tas med de tankegångar som framförts från vår medlemsförening STFs Stockholmskrets, att låta Upplandsleden, som nu slutar i Barkarby, gå vidare över Järvafältet längs Igelbäcken, passera Ulriksdal, Tivoliudden, Ålstäket, Stora skuggan, Fiskartorpet och avsluta vid KTH-Östra station.

* Motions- och elljusspår - Var de ligger och hur de lämpligen sköts och utmärks. Skyltar har nyligen uppsatts för några av spåren. Kaknäs motionsspår behöver få en tydligare anslutning mot Borgen och P-platsen (L2). Exempel på dåligt anlagt spår kan just nu ses i Fiskartorps-slingan, med breda traktorspår och utbredda grusbäddar (LJ1).

* Skidspår – Idag saknas ordnade skidspår. Lämpligen kan två längre spår skapas på Gärdet-Kaknäs (L, K) och på Norra Djurgården (ND, LJ). En ev skidbacke på Hagakullens norra sida ska om den blir av vara av enklare standard (A-F4).

* Cykelstråk - Hur de viktigaste ska gå inom parken och hur de kan utvecklas. Speciellt önskas att parkens knyts samman nord-sydligt med en till två tydliga cykelvägar genom bebyggelsen mellan Ladugårdsgärde och Lill-Jansskogen (L1, G, Sto). I Ekoparkskartan från 1996 finns en rundslinga ”Parkleden” genom hela NSP. Efter en viss översyn av sträckningen kan den kanske även utmärkas och även synas på kartor.

* Moutainbike - Var åkning ska tillåtas och hur anordningar och leder ska skötas. Det kan ev räcka med en specialbana vid Fiskartorpet.

* Ridstigar - Var de ska finnas och hur de lämpligen sköts och ev utmärks. En starkare kontroll på olovlig ridning behövs. Information om detta bör öka t.ex. från Fältrittklubben.

* Utsiktspunkter - Var de största finns, hur de ska skötas och ev skyltas. Aktuella platser kan vara Hagakullen, Bellevueudden, vid Fiskartorpets friluftsgård, ev vid Borgen, Stora Hundudden, Blockhusudden, Kastellholmens högsta punkt, och i Kaknästornet.

* Rastplatser - Var de större ska ligga. Kan innehålla bänkar, bord, eldstad, ev ved, ev vindskydd? OBS Behov finns för grillplatser hos nysvenskar som ofta åker ut på helgpicnic.

* Lekplatser – Några enklare bör ev finnas inne i parken, utanför bebyggelsens närområden. Den nu befintliga ”äventyrsparken” vid Kaknäs verkar vara en felsatsning då det alldeles intill finns världens bästa lekskog.  

* Hundar – Ett kopplingstvång rekommenderas i skötselplanen. Då bör det nog anvisas några platser ytterligare för rastgårdar och ev koppelfria områden. En sådan plats kan vara en del av Gärdet nära Hakberget. Kopplingstvånget måste synliggöras med fler skyltar. Problemet med lösdrivande hundar påkallar behov av särskilda parkvakter.

*Badplatser - Var de är och ska ligga och hur de lämpligen sköts och utmärks. Badplatsen norr om SAS måste ordnas något, vad gäller avfasning av strandbrinken m.m. (A-F2). Sopsortering och papperskorgar måste även finnas.

* Kanoter - Hur och var kanoter lämpligen tar sig fram i parken. En del bryggor i parken bör iordningsställas för angöring för kanoter. Nu är många bryggor ganska höga.

* Fiske – Var möjlighet finns till fiske bör tas upp i text och ev på karta. Delområden saknas i planen för bl.a. Brunnsviken, Djurgårdsbrunnsviken och kanalen samt Saltsjöns stränder i övrigt.

* Bryggor - Var bryggor ska finnas för turbåtar och större hoppa-i-land ställen. (Några nämns i del I sidan 66). Dessutom krävs ställningstaganden kring privata bryggor i parken.

* Fritidsbåtar - Hastighetsbegränsning krävs fortsatt i bl.a. Brunnsviken, Ålstäket, Djurgårds-brunnsviken och Djurgårdskanalen. En generell högsta hastighet kan övervägas i övrigt. Vattenskidåkning och sjöskoteråkning hör inte hemma i parken.

* Barriärer – Planen bör tydligare nämna var de långsiktigt bör tas bort, och var ekodukter och övergångsställen kan skapas. Bergshamraleden vid Brunnsviken kan däckas över (UP10). Roslagsvägen mellan Frescati Hage och Roslagstull bör efter Norra länkens färdigställande krympas i bredd samt förses med fler övergångsställen (NDB5-6, R-A2). En kompletterande bro för både ridande och gående bör anläggas intill befintliga smala bron som Fiskartorps-vägen har över järnvägen (LJ8). (Barriär utanför parken vid Igelbäcken, se nedan.)

* Parkvakter/parkvärdar behövs inrättas, och då i samförstånd med länsstyrelsens uppdrag.

Några naturpunkter som vi anser måste beröras mer i skötselplanen är:

* Vattendragen - Hur ska skötseln vara av bäckar, sjöar och andra vattendrag? Grenar och bråte ska rensas bort. Bäckar bör gärna hållas något skuggade med träd och buskar för insekter och fiskars skull. Västra delen av Laduviken, med kanaler och sly, borde röjas upp på lämpligt sätt för att skapa attraktivare miljöer för fåglar (ND18). Delområden saknas för Brunnsviken, Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen.

Några kulverteringar kan tas bort för att återskapa öppna diken och bäckar. Orenat dagvatten bör kunna tas om hand lokalt - LOD. Nu nås Brunnsviken av orenat vatten från kulvertar eller liknande vid Stallmästargården (N-B1), sydost om Järva krog (B3) och vid Bergshamraleden (B3). Skyddande läkt finns nu utlagd i cirkel runt de tre kulvertmynningarna.

Det arbete kring våtmarkerna som KDF bedriver tillsammans med Världsnaturfonden m.fl. måste fortsätta. Resultatet visar sig mycket snabbt när det gäller att återskapa biologisk mångfald. Ett välplanerat betestryck är då av yttersta vikt.

* Bete – Bete av öppna ytor bör planen föreslå, med utgångspunkt från kartan sidan 84, var och hur betesdjuren ska kunna hållas inom parken. Några gårdar som nu borde kunna ta hand om betesdjur är Överjärva gård, Ulriksdals slottsförvaltning, KDFs anläggning och 4H-gården på Norra Djurgården, KDFs anläggning på Södra Djurgården. Skötselplanen bör således anvisa några lämpliga stallplatser och inte skjuta över frågan helt till kommande utredningar (se sid 83-86). När ett område har betats färdigt måste området återgå till att vara öppet för allmänheten. Stängslens utformning och passager är då viktiga.

* Gräsytor - Några gräsytor behöver ses över. Bland annat vid Galärparken - Junibacken måste få mer och tätare gräs för att bl.a. locka fler att slå sig ner (VD1). Likadant vid början av Blockhusudden, vid de öppna ytorna mellan parkeringen och stranden (ÖD3/ÖD4). I detta sammanhang bör nämnas att gässen upplevs som ett problem med sin nedsmutsning. Gräsklippning är då viktig att beakta för att styra gässen till olika platser. Jakt och skrämsel måste även vidtas tidigt på säsongen för att få gässen till särskilda ”gåsreservat.” 

* Skogen  - Skogarna  i nationalstadsparken utgör sannolikt den viktigaste resursen för biologisk mångfald. Två åtgärdsområden är extra viktiga:

Ekdominerade lövskogar måste prioritera jätteekarnas skötsel och återväxt, dock ej inom barrskog, utan i lövskogsdominerande områden.

Minst lika viktigt är att barrskogen, främst äldre gran och tallskog värnas och stärks. Under 1900-talet har alltför hård utgallring skett vilket tagit bort det historiska landskap som utgörs av jaktparkens vilda barrskog dokumenterat från Karl XIs tid. Bergkullar och vintergrön skog är den främsta karaktären för kriteriet att ”man lämnat staden bakom sig” (nationalstadsparksutredningen). Utan buffertar mot påtaglig bebyggelse blir parken meningslös. Särskild återplantering av främst gran bör ske inom barrskogsdominerade områden i Sörentorp, Ulriksdal, Norra Djurgården, Haga, Kaknäs och Södra Djurgården . Detta bör vara högt prioriterat och en viktig faktor för parkens framtid.

Rödlistade arter - De rödlistade arter som identifierats av bl.a. Riksmuseet måste få särskilda skötselprogram, i förekommande fall samkörda med SNVs skötselprogram, exempelvis Bredbandad ekbarkbock.

I samband med avverkningar och större röjningar bör god förankring finnas i skötselplanen och eller samråd samt syn i fält med naturvårdskompetens från t.ex. miljöorganisation. I det fall tillräckligt underlag saknas bör inventering av biologisk mångfald göras innan förändringar i biotopen sker. Extra viktigt är samråd när äldre träd och trädbestånd berörs i såväl löv- som barrskog.

* Skötselråd -  Ett skötselråd bör inrättas för den principiella skötseln inom NSPs område. Här kan representant för Förbundet för Ekoparken och Världsnaturfonden ingå. För samråd om den dagliga skötseln föreslås att representant från FFE med lämplig kompetens bistår KDF.

Några punkter inom trafiken som vi tycker ska beröras i skötselplanen är:

* Bilar – Högsta hastighet sätts lämpligen till 30 km/tim, utom längs Roslagsvägen och Lidingövägen där 50 km bör vara maxhastighet. På E4 helst 70 km/tim. Ingen terrängkörning med motorfordon (terrängkörningslagen), utom vid tillstånd för större arrangemang på främst Ladugårdsgärde, Storängsbotten och Frescatiängen. Även då ska inga sönderkörda områden med hjulspår efterlämnas.

* Parkering – En genomgång krävs var parkeringsplatser ska finnas. Längs Bergiusvägen bör parkeringen avvecklas. Likaså längs Brinellvägens uppfart till KTH-Maskin (L-J6). Villkoren för parkering längs Greve von Essens väg bör ev tydliggöras eller ses över (L2).

* Vägar - Dimensionering av vägarna bör ses över på några håll. Vi föreslår att Bergiusvägen görs till en dubbelriktad gata, och att ena gatuhalvan blir till äng (ND). När Norra länken är klar måste avstängning ovillkorligen ske av genomgående trafiken längs Björnnäsvägen. Ett förslag kan vara stängning av Baron Rålambs väg och enbart ha kvar gång- och cykelbanan (L-J1, L-J2). En del vägar inom parken kan förmodligen av-asfalteras.

* Vägskyltning - Kan ses över på flera platser för att minska antalet stolpar. Två platser med många skyltar är vid Stora Skuggan (ND15) och längs Lindarängsvägen (L1, L2). Olaga skyltning som finns måste hållas efter och beivras. Parkvärdar kan ev klara sådant jobb.

* Belysning – Ställningstaganden eller policy önskas kring avvägning mellan upplysta och ej upplysta platser och vägar. Lite synpunkter på belysningens utseende och form krävs. Mörker är en kvalité i området.

* Bullerskydd – Var bullerskydd bör uppföras och synpunkter på dess utformning. Effektiva bullerskydd är även ett bra sätt att återvinna parkens grönyta. En plats som är angelägen att bullerskydda är 4-500 meter längs E4 från Stallmästargården och norrut (H13, N-B1).

* Busstrafik – Förslag att SLs buss 55 under helger åker förbi Fiskartorpets anläggning. Samarbete kan etableras med SL för att åstadkomma att SL kan bli en portal och transportör för besökande i parken.

* Turbåtar – Förslag på lämpliga sträckningar och angöringar för turbåtar i parken kan tydliggöras.

När det gäller områdenas avgränsning så är det viktigt att skilja ut parkens större grönytor från bebyggelsen. Följande förbättringar föreslår vi därför:

* att hela strandremsan med skog och promenaden vid Annelund och Frösundavik läggs utanför SAS-området (AF2) och Frösundavik (AF3), och istället bildar eget skötselområde eller läggs till AF1. Detta även för att något minska pågående parkifiering av strandremsan.

* att även de 2-3 koloniområdena i södra Bergshamra bildar ett delområde (vid B7).

* att det för villorna Fridhem och Sofielund måste tydligare skrivas att större delen av området är allemansrättsligt tillgängligt (NDB1). Yttre staketet måste bort! Ett nytt staket bör gå betydligt närmare villorna.

* att lummiga strandremsan längs Brunnsviken förbi Frescati Hage (NDB5d) läggs till Brunnsviksbadets område (NDB5a), för bl.a. att motverka en parkifiering av strandremsan.

* att ”Laduviksbäcken” som går från Husarviken till Fisksjöäng läggs till antingen Lillsjöns område (ND21) eller till Husarvikens strandområde (ND26).

* att KTH-Maskins byggnader förs bort från område LJ6, bl.a. för att kunna motverka den pågående parkifiering som ökat i dalen söder därom.

På följande ställen föreslår vi olika åtgärder mot för stora tomter och inhägnader, så att mer tillgängliga områden skapas för allmänheten samt för växt- och djurlivet. Fastighets- och tomtgränser kan således tydliggöras och man återskapar grönområde för allmänheten. Flera av åtgärderna kan säkert göras av markägaren vid tecknandet av nya arrendekontrakt.

* att staketet runt gamla militärförråden norr Mellanjärva gård och ridhus tas bort (US3). Det kan övervägas att riva förråden. Där väster om vägen kan ev en ridstig anläggas från ridhuset, varigenom en hel del ridning öster vägen och på den fina åsen kan tas bort.

* att Bockholmens restaurangverksamhet avgränsas bättre, och att ev olovliga utbyggnader vid stranden tas bort (Stt2).

* att tomterna och deras hästhagar söder om Kinesiska Pagoden bör ses över, så att en något bättre tillgänglighet och passage kan skapas.

* att de två småbåtshamnarna öster Bellevueparken görs tillgängliga för strandpromenad när varvsverksamheten inte pågår (NB3).

* att småbåtshamnen vid Husarvikens inlopp snyggas till och görs tillgänglig för strandpromenad (ND15).

* att Sophiahemmets inhägnade skogsområde, norr om lilla höjden, flyttar in stängslet så att skogspartiet öppnas upp för allmänheten samt djur- och växtlivet (LJ8).

* att Kungliga Motorbåtsklubbens östligaste pontoner i Djurgårdsbrunnsviken, och även några bojar, hindrar farleden och utsikten över vattnet och bör därför långsiktigt avvecklas (N-M1).

* att djurkyrkogården vid Kaknäs får tydligare avgränsning och förses med klara föreskrifter som motverkar omfattande monument m.m. (K5).

* att områden invid Beckholmens varvsdockor hålls öppna så långt det är möjligt (VD4). Här kan krävas särskild vandringsled av säkerhetsskäl.

* att mindre promenadstråk bör ev kunna ordnas mellan Västra Vattugränd nedanför husen till Beckholmsvägen. Promenadstråk bör långsiktigt även kunna ordnas över mindre utarrenderad mark tillhörigt Djurgården 1:1 mellan Beckholmsvägen/bron till Af Pontins väg.

* att Navigationssällskapets östra pontonbryggor i Ryssviken flyttas västerut till ursprunglig utbredning, så att en mer öppen vattenyta skapas närmast Waldermarsudde (vid VD2). Navigationssällskapet har nu olovligen brett ut sig med bryggor utan tillstånd.  

* att Villa Parkuddens överstora tomt snävas in något, genom att staketet flyttas närmare huset (ÖD3). KDFs skötselplan nämner även att detta bör övervägas.  

* ytterligare områden som bör studeras med avseende på privatisering och avgränsning som förhindrar allmänhetens tillgänglighet är Polska Udden, Stora Skuggans och Fiskartorpets tomtområden.

Förbundet skulle välkomna att skötselplanen även redovisar viktiga angränsande områden där hänsyn speciellt måste tas till parken (utöver de i del I sid 32-33). Flera områden intill parken har nämligen stor betydelse som buffert, för upplevelsen av parken, och som spridningsvägar för växt- och djurliv. Ett enkelt sätt att göra detta vore att på karta markera dessa viktiga hänsynsområden.

På en karta i skötselplanen sidan 33 finns redovisat tre större spridningsvägar. Mot Järvafältet (Igelbäcken-Överjärva-Ursvik), mot Lidingö (Sticklinge-Grönsta) och mot Saltsjöns inlopp (Lidingö och Nackas bergiga gröna strandområden).

Andra hänsynsområden som kan tas med i en hänsynskarta är: Silverdalsområdet, Danderyds grönytor längs Edsviken - vid Sättra, Kevinge och Mörby, dalstråket mellan Brunnsviken och Råstasjön, grönområden vid Frösunda gård, lummiga områden som finns kring Norra Begravningsplatsen och genom Karolinskas område bort mot Karlberg, KTH-området öster Drottning Kristinas väg, Swartlings och yttre delarna av Starrängsringen, Hjorthagens västra och norra lummiga delar, områden vid Husarviken, Storängskroken, bebyggelsefronten runt Ladugårdsgärdet, Berwaldhallen-Diplomatstaden, och Loudden.

I planen måste ett tydligt stöd ges för att stora barriären E4 och stambanans järnvägsbank över Igelbäcken byggs bort. Härigenom skapas passage för allmänheten, växter och djurlivet. En nyligen gjord ”barriärutredning” från vägverket och banverket stödjer även detta. SNF har även tagit fram ett ritningsförslag här på passage/ekodukt.

Vi förväntar oss att en skötselplan över nationalstadsparken omfattar alla områden som finns med i ursprungliga beslutskartan, i proposition 1993/94:251, kartbilaga 3. Vid Husarviken innebär det bl.a. att hela fastigheten Norra Djurgården 1:14, där golftältet låg, ingår i parken.

Restaurering av historiska parker

* Vikten av att restaurera Hagaparken och Tivoli kan inte nog understrykas. Det gäller siktlinjer och vattenytor som på grund av igenväxning och sänkning av vattenytan i Brunnsviken gått förlorade.

* Bellevueparken bör restaureras för att återges sitt ursprungliga skick. Det innebär bl.a. att ta bort fotbollsplan och förråd. Dessa kan läggas på ”bensinstationstomten”, ev. tillsammans med Haga tennisbanor, för att där bilda ett motionsområde. Strävan bör vara att på sikt också få bort Värtabanan genom parken.

* En mycket viktig del av Hagaparken är privatiserad genom villorna norr om kungliga begravningsplatsen. De har också givits en mycket kraftig belysning mot Brunnsviken. Allmänhetens tillgängligheten till denna del av Hagaparken måste studeras och på sikt ökas, samtidigt som ljusintrånget dämpas.

Ytterligare synpunkter:

En skötselplan kan uppmärksamma behoven av reparation och underhåll av kulturhistoriskt intressanta byggnader. Två akuta behov av reparationer är Lindgården vid Gröna Lund (VD1-2) och träkyrkan på Roslagstulls sjukhusområde (R-A1). Markägarna tycks i båda fallen mer eller mindre medvetet låtit de stå och förfalla för att ev erhålla rivningslov.

Planen kan gärna uppmärksamma att Akademiska Hus smyger in flera företag i institutions-områdena, t.ex. i Kräftriket (NDB6). Detta står nog förmodligen i strid med gällande detaljplan. Även den bilförsäljning som finns vid Tennisstadion bör ses över och kan ev också vara planstridig (Sto). En del ändamålsupplåtelser bör även ses över och omprövas, ex bör uppmärksammas en ökad partyverksamhet vid Handelsflottans gård i Kaknäs. 

I Albano industriområde kan planen ta starkare ställning för att det ska bli institutioner på området, med utseende och storlek som passar in i parken (R-A2). Likaså att ett större utrymme närmast järnvägen blir park och naturmark som är allmänt tillgänglig i ett flackt dalstråk ner mot Brunnsviken. Stråket bör avslutas med ett övergångsställe över Roslagsvägen. Efter Norra länkens färdigställande kan Roslagsvägen minskas i bredd.

Kraftledningen över Norra Djurgården måste långsiktigt tas bort (ND9,15,21,25, NDB1, …).

Waldermarsuddes väderkvarn kan gärna kompletteras med att få kvarnvingar (MD10).

Sammanfattningsvis så är det ett mycket bra initiativ från Djurgårdsförvaltningen att ta fram en stomme till skötsel och utvecklingsplan. Den behöver dock kompletteras med flera punkter inom bl.a. rekreation, friluftsliv, trafik, och kulturminnesvård. Även kartor på detta önskas i planen. Flera stora vattenområden saknas i planen. Dessutom behövs fler åtgärder för att få ökad tillgänglighet för allmänheten på en del nu mer eller mindre privatiserade områden.

Stockholm 2006-06-19

Förbundet för Ekoparken

Gunnar Eriksson

Richard Murray

ordförande

 
 
Utlagd 2006-06-20