Förbundet för Ekoparken 11.06.2007
Stora Skuggans väg 30, 115 42 Stockholm

Föreningen Haga - Brunnsvikens vänner
Box 23224, 104 35 Stockholm

Till
Solna stad, stadsbyggnadsförvaltningen


Yttrande över förslag till fördjupning av översiktsplanen för del av Solna stad, nationalstadsparken med anledning av utställningen av planen.


Förbundet för Ekoparken, nedan kallat FFE, och Föreningen Haga - Brunnsvikens Vänner, nedan kallat HBV, har samordnat sin granskning av den fördjupade översiktsplanen för Solnas del av nationalstadsparken.


Allmänt:

FFE och HBV finner att förslaget på många sätt tillgodoser kraven och önskemålen om förändringar och förbättringar av denna del av nationalstadsparken. Detta gäller främst de många förslag till fysiska förbättringar av området vilka, om de kan genomföras, kommer att innebära väsentliga förbättringar av parkens värden ur bevarandeaspekt, nyttjandemöjligheter, upplevelser av landskap och natur, eliminering av störningar m.m.

FFE och HBV anser dock parkens enastående landskaps- och naturvärden inte har lyfts fram i tillräcklig omfattning i planen. Planen är i hög grad en ganska konventionell fysisk plan där markanvändningsfrågorna utgör ett dominerande inslag. Så visar t.ex. den sammanfattande riktlinjekartan området indelat i färgfläckar med beteckningar utan ett underlag som gör kartan begriplig och läsbar. Bättre hade varit att använda en grundkarta med topografi, bebyggelse, vägar m.m. redovisade på det sätt som Stockholm använt för sin fördjupning av översiktsplanen för nationalstadsparken. Ett sådant underlag lyfter fram landskapet, natur och kulturmiljöer på ett betydligt bättre sätt. Även i textunderlaget borde dessa ämnesområden getts större utrymme. FFE och HBV anser också att parkens möjligheter, begränsningar och förutsättningar för friluftslivet och kulturlivet inte tillräckligt beskrivs och uttrycks i planen.

Belysning av genomförandet av åtgärder handlar också mest om fysiska åtgärder medan administrativa, organisatoriska och ekonomiska frågor kommer något i skymundan. Det av länsstyrelsen i juni 2006 framlagda handlingsprogrammet för utveckling av parken borde ha tagits som underlag för en fylligare redovisning av dessa frågor.

Positivt är att redovisningen av lagstiftningens intensioner att utveckla såväl natur, kultur och rekreationsvärdena är tydliga i planen och borde också ligga till grund för Stockholms FÖP för nationalstadsparken.


Fysiska förbättringsåtgärder:

FFE och HBV konstaterar att planen innehåller ett flertal fysiska åtgärder som förbättrar tillgänglighet, minskar störningar och gynnar natur och landskap på ett positivt sätt.

Hit hör bl. a. förslag till bättre tillgänglighet vid Sörentorp i norr, förbättrade kontakter mellan Sörentorp och Igelbäckens dalstråk, passage mellan Ulriksdal och Brunnsviken över eller under Bergshamravägen, utvidgning av strandområdet vid Karlshäll - Polska udden, förbättringar av förbindelserna vid Ålkistan samt bättre förbindelser mellan Brunnsviken och Karolinska sjukhuset över Uppsalavägen.

Trots att en viktig del av Norrtullsområdet ligger inom nationalstadsparken uttrycker planen inte mycket av vikt i denna del. Tanken är väl att detta studeras i det pågående planarbetet för Norra station - Karolinska sjukhuset. Detta är dock inte tillfredsställande sett ur parkens synvinkel utan de för parken angelägna förbättringarna i detta område bör uttryckas tydligare. De former för förändringar av området som nu redovisas i planförslaget för Norra station m. m. ger skäl till oro för parkens del. FFE och HBV ger utförligare synpunkter på området i samrådet för den angränsande planen. Här skall endast framhållas dels att det för nationalstadsparkens del är oerhört viktigt att den s.k. bensinstationstomten hålls fri från bebyggelse och ordnas som en värdig entré till parken bl. a. genom en generös passage under järnvägen så länge den finns kvar, dels att gång- och cykelkontakten med parken från Vasastaden utformas estetiskt tilltalande och funktionellt välfungerande, dels att det historiska landskapssambandet mellan Haga - Brunnsviksområdet och Karlbergs slottsområde - Ulvsundasjön åter lyfts fram tydligt vilket inte bör hindra att väsentliga delar av området bebyggs.

Natur, naturupplevelser:
De rekommendationer och riktlinjer som anges i planen bör ge goda förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden och också ge besökaren rekreation och naturupplevelser. De konkreta förslag som finns att utveckla och sköta delområdet överensstämmer med FFE och HBV:s uppfattning. För att dessa områdens naturstrukturer ytterligare ska utvecklas krävs dock stora insatser. Idag finns det områden som är under fri utveckling där både öppna stråk och utveckling av skogliga värden är önskvärda. Sådana områden finns tex i Sörentorpsområdet och Ulriksdal.

Hur man beskriver värdekärnor och spridningsvägar kan diskuteras. Klart är att de spridningsbiologiska länkarna mellan värdekärnorna är mycket svaga och behöver förstärkas. Den viktigaste länken är den över Järva där naturmarken både innanför NSP och utanför måste förstärkas.

Till värdekärnorna hör definitivt också Haga- området med grova äldre ädellövträd och mycket gammal talldominerad skog och även Sörentorpet hyser också skogs- och trädbestånd som bör ingå i värdekärnorna. De gröna stråken utmed Edsviken och Brunnsviken i övrigt är mycket viktiga spridningskorridorer. Vi välkomnar också att strandzonen intill Polska udden förstärks.

Vi delar planens uppfattning att de gröna korridorerna mellan Järvafältet och NSP är synnerligen angelägna att förbättra. I planen finns buffertzoner markerade för att skydda parkens värden. Avgränsningen av dessa ställer vi oss frågande inför då dessa buffertzoner ligger inom parken delvis.! ? Det är också angeläget att en bättre gång- och cykelförbindelse med Järva och Ulriksdal skall kunna åstadkommas. Den ojämförligt största barriären i nuläget för gång- och cykel förbindelserna mellan Norra Djurgården och Bergshamra är vid Ålkistan. Den föreslagna förbättringen måste prioriteras.

Trafik:

Planen innehåller idéer om stora och krävande trafikprojekt som berör parken. Realismen i dessa kan man fundera över men de ser alla ut att ha goda konsekvenser med sig för parken. Så berörs t ex. parken av inte mindre än tre stora tunnelprojekt för trafikleder. FFE och HBV kan inte annat än konstatera att de alla borde medföra stora miljömässiga förbättringar för parken. Ett genomförande av överbyggnad av Norra Länken och järnvägen synes alltmer möjligt
En tunnelförläggning av Bergshamravägen inom den bebyggda stadsdelen kan säkert komma tillstånd men vi ser det som mycket angeläget att tunnelförlägga dels hela Bergshamraleden och också Roslagsvägen fram till och med Ålkistan.

Beträffande kollektivtrafiken ges intressanta uppslag. En mycket intressant idé är pendeltågsförbindelsen i tunnel under Ulriksdal - Edsviken mellan Järva Krog och Danderyd samt norrut mot Täby och vidare ut i nordostsektorn. Konsekvensen för nationalstadsparken är främst att Roslagsbanans inre delar kan tas bort, främst i Frescatiområdet, och att trafikuppgifter förhoppningsvis skulle kunna tas över från trafiklederna Roslagsvägen - Bergshamravägen.

Utveckling av spårvägssystem är en annan intressant del i planförslaget. Förlängning av tvärbanan via Bromma - Sundbyberg - Solna (Frösunda, Bergshamra) till universitetet och vidare mot Värtan - Ropsten är en idé som snarast bör utredas. Oklarheterna är många som t.ex. dragningen till universitetet. Här bör tillsvidare ett alternativ med tunnel under Frösundavik - Brunnsviken finnas med i utredningen och ingå i planen. Alternativet finns med i Stockholms fördjupning av översiktsplanen. En nedläggning av Roslagsbanans södra del öppnar en möjlighet att delvis utnyttja Roslagsbanans spårområde för spårvägen.

Den i Stockholms förslag till fördjupad översiktsplan för sin del av nationalstadsparken illustrerade tunnelförläggningen av Roslagsvägens norra del under Riksmuseet m.m. ger möjlighet till spårväg på nuvarande Roslagsvägen, något som en gång föresvävade museets arkitekt Axel Anderberg. Idén är värd att prövas och kan påverka val av spårlösningar även i Solna. Överhuvud taget är det nu viktigt att pröva miljömässigt och resursmässigt högklassiga kollektivtrafiklösningar för såväl de lokala nordsydliga förbindelserna som de öst-västliga.


Byggrätter.

FFE och HBV uppskattar att Solna synes uttala en ambition att sätta parkens värden högt bl. a. genom att uttrycka restriktioner av möjligheten att bygga nytt inom parkområdet. Solnas plan skiljer sig märkbart i denna fråga från Stockholms motsvarande plan vilken i dessa frågor är djupt otillfredsställande och oacceptabel.

Förslaget att slopa byggrätten vid Frösundavik längs Uppsalavägen är utmärkt och möjliggör en god gestaltning av parken i mötet med trafikleden och den nya stadsdelen. Beträffande Sörentorp är det angeläget att eventuell komplettering sker i låg skala med karaktären "hus i park" och att behoven prövas noggrant. En restriktiv inställning till nybyggnadsmöjligheter inom Frösundavik bör också iakttas vilket bör uttryckas tydligare i planen.

FFE och HBV noterar att planen uttrycker en möjlighet att komplettera med låg bebyggelse i Stocksundstorp vid gamla brofästet men vill ånyo framhålla vikten av att resterna av de gamla trafikanläggningarna bevaras och att ny bebyggelse i struktur och karaktär anpassas till omgivande bebyggelse. FFE och HBV vill också framhålla att vid förändringar i stadsdelen Bergshamra hänsyn tas till att de gröna inslagen i bebyggelsemiljön inte tas i anspråk för ny bebyggelse och nya anläggningar som parkering m.m. Frågorna är aktuella vid Bergshamra centrum som en följd av borttagandet av kraftledningen samt inom institutionsbebyggelsen i södra Bergshamra där utvidgad parkering diskuteras på grönytor. De gröna inslagen är viktiga att bevara som delar i det ekologiska spridningssystemet, för bevarandet av stadsdelens speciella karaktär av "hus i park" och som rekreationsområden för människor.

Även om området har stora tillgångar på vattenytor och stränder bör enligt FFE och HBV stor restriktivitet visas gentemot nyanläggningar och kompletteringar för småbåtsverksamhet som bryggor, uppläggningsytor, klubbhus m.m. samt mot andra verksamheter vid stränderna som restauranger o.dyl. med hänsyn till att stränderna till största delen utgör viktiga delar av de historiska parkerna och i landskapet. Stängsel, som satts upp för att skydda upplagda båtar bör därför avlägsnas för att ge större tillgänglighet till stränderna.

Strandskyddet finns redovisat. Här finns lite otydligheter. Strandskyddet är utökat till 300 m på två ställen. Oklart är hur det är intill Edsviken norr om Bergshamra. Vi tycker att strandskyddet noggrant ska preciseras även i detaljplanelagda områden. T.ex. är strandskyddet viktigt utmed hela Edsvikens strand och att man eftersträvar minst hundra meter ända bort till bron. Hela Bockholmen borde hysa strandskydd och Ulriksdalsområdet inklusive Sörentorp hyser så viktiga biotoper för den biologiska mångfalden att det är motiverat att utöka strandskyddet ytterligare här.

Richard Murray
Ordf. i Förbundet för Ekoparken
Märta Angert - Lilliestråle
Ordf. i Föreningen Haga -Brunnsvikens vänner

 


 
 
Utlagd 2007-08-31