DJURGÅRDEN-LILLA VÄRTANS MILJÖSKYDDSFÖRENING

DLV, c/o Per Olof Fredriksson, Sandhamnsgatan 12, 115 40 Stockholm, e-mail: olof.fr@telia.com

   SWECO

   Box 34 044                                 

   100 26 Stockholm

                                                                  Stockholm 2003-09-01

                            

Tidigt samråd för hamnverksamhet i området Värtahamnen-Frihamnen-Loudden i Stockholm, underlag 2003-06-17

SWECO har utannonserat tidigt samråd för hamnverksamhet i området Värtahamnen-Frihamnen-Loudden (bl a) i Stockholm, underlag 2003-06-17. Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsföre­ning (DLV), som har till uppgift att värna om och förbättra miljön inom sitt verksamhetsom­råde och har medlemmar inom Djurgården, Hjorthagen, Gärdet, Östermalm och Lidingö, bosatta såväl som arbetande, företag och bostadsrättsföreningar, lämnar följande synpunkter.

Hamnen söker tillstånd för fyra delområden i Stockholm, Värtahamnen-Frihamnen-Loudden, Skeppsbron-Stadsgården-Masthamnen, Nybrokajen och Södra Hammarbyhamnen, men för de två senare områdena gäller det bara vissa små kajområden. Man anger mycket summariskt och något vinklat vad som står om dessa områden i Översiktsplanen, och för Värtahamnen-Frihamnen kur­siverar man uttrycket att "nuvarande verksamhet är så vital att någon förändring i markanvänd­ningen inte är att vänta under överblickbar tid". Vi koncentrerar oss till denna senare hamndel. Eftersom texten i hamnens samrådsunderlag är ganska kort kopplar vi den till stadens planer.

Denna del av hamnen ligger också i sin helhet inom vad som i översiktsplanen kallas stadsut­vecklingsområde. Stadsbyggnadsnämnden beslöt 2002-03-21 att genomföra samråd om program för planering av området Hjorthagen-Värtahamnen-Frihamnen-Loudden i Stockholm, dnr 1999-08607-53. DLV lämnade 2002-09-23 sina synpunkter på detta program för planering. Vi vill ha en måttfullare utveckling av området men samtidigt måste de många miljöfarliga verksamheterna minskas. Det går t ex inte att utöka produktionen i Värtaverket ytterligare med krav på ytterligare lager av brännbara ämnen intill Hjorthagens bostäder. Energilagren öster om Hjorthagen bör i st flyttas bort. Bostä­der bör byggas på denna del av energihamnen samt på parkeringen vid Ropsten – inte vid Husarviken! Kyl- och värmepumpar­na bör samtidigt samlas norr om Lidingöbron.

Program för planering av området Hjorthagen-Värtahamnen-Frihamnen-Loudden

Förutom ett förslag till program för planering av området Hjorthagen-Värtahamnen-Frihamnen-Loudden har även en översiktlig miljöbedömning för stadsutvecklingsområdet gjorts. Här redo-visas risker i form av markföroreningar och andra miljöstörande verksamheter i området – inte minst hamnen och energiverksamheterna. Här finns också tre utvecklingsscenarier redovisade med olika utbyggnader av kontor och bostäder i området fram till år 2020.

Trafikkonsekvenser redovisas separat under utbyggnadsskedet liksom trafikstruktur för försörj-ning av området i framtiden. Separat redovisas dessutom en utförlig landskapsutredning. Vi sympatiserar i stort med denna om hushöjder etc men tyvärr tar programmet ej hänsyn till den.

                                                                  2

Hamnområdet och skydden av natur-, kultur- och friluftsmiljön

Hamnområdet i nordöst sträcker sig mellan Lidingöbron vid Ropsten och villa Villervallan vid Lidingöbro. Området ligger inom den s k Ekoparken för vilken regeringen med stöd av 6 kap 2 § NRL 1991-11-21 beslutade att Stockholm och Solna skulle redovisa hur planering enligt Plan- och bygglagen avsåg att tillgodose natur- & kulturminnesvårdens samt friluftslivets intressen. Stockholm redovisade i december 1992 ett program för planering av området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.1993-09-06 beslöt kommunfullmäktige att i området ska följande principer och riktlinjer "i program för planering" beaktas:

- Området skall värnas som en unik kultur- och naturpark med till parken väl anpassad bebyggelse.

- Området skall utvecklas för friluftsliv och rekreation i en omfattning och i sådana former som inte skadar områdets natur- och kulturvärden.

- Området skall förbättras med avseende på trafikstörningar och andra  miljöproblem.

Sveriges Riksdag beslöt sedan 1994-12-07 om möjligheten att skydda värdefulla områden som nationalstadsparker. Sedan 1995 skyddas området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården som Sveriges första nationalstadspark. Redan i Karl Starbäcks motion i Riksdagen år 1913 om Djur­gårdens bevarande som naturlig park framhålls plikten att vårda områdets säregna och om­växlande skönhet och behag. Han framhåller att området för Stockholms befolkning inte minst ur hälsosynpunkt, såväl psykiskt som fysiskt, är av oskattbar betydelse.

Nationalstadsparkens natur- och kulturvärden är en nationell tillgång. Denna ska bevaras till glädje för dagens människor och för kommande generationer. Skyddet av dess unika kultur­miljöer och mångfasetterade naturvärden är överställt exploateringsintressena både inom och i gränsen av parken. Det är Länsstyrelsens uppgift att bevaka att detta skydd efterlevs.

Inom parken får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra ingrepp utfö­ras endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmark och utan att i övrigt ska­da natur- och kulturvärden i ett sådant område. National­stadsparken exkluderar hamnområdet och Hjorthagens bostadsbebyggelse men stora delar ligger i Nationalstadsparkens skyddszon. I propositionen om Nationalstadsparken skriver Regeringen att nya bebyggel­seområden inte får uppföras i gränsen till parken.

Det är av största betydelse att Stockholms Hamn respekterar parkens oskattbara värden. Det är också viktigt att bevara de gröna områden, som finns insprängda i hamnen bl a söder om Silja-terminalen och mellan containerterminalen och Loudden, se bilaga. Staden har i sitt program lagt fram om olika förslag till avveckling av hamnen för att i st inrymma bostäder och kontor.

Hamnverksamheten i samrådsunderlaget och stadens planer – Norra Kajen

I norra Värtahamnen redovisas lossas bulkprodukter som grus samt petroleumprodukter, kol och tall­becksolja till Värtaverket. Vi anser att störningarna från verksamheten i form av illaluktande utsläpp, buller etc och närheten till Hjorthagens bostäder samt Ropstens T-banestation talar för att det bästa vore att avveckla hamnen norr om Tredje Tvärvägen och i st koncentrera den verk­samheten söder därom. Stadens förslag att kraftigt vidga energihamnen ända upp till Ropsten för att tillgodose Värtaverkets planerade övergång till skattebefriade bränslen (vilket antas ge en ökad förbränning med 50 procent) och som innebär byggande av flera jättelika energilador här, motsätter vi oss bestämt. Hit har även en ny oljehamn för bunkeroljehanteringen om 200.000 ton per år planerats att flyttas från Nacka och Loudden men dessa planer har nu stoppats. Dessutom vill BP-Castrol flytta hit sitt huvudkontor och utöka produktion och lager av smörjoljor o s v.

Vi anser att en så förorenande och för området destruktiv verksamhet ej kan tolereras intill T-banestation och bostäder. Området norr om Tredje Tvärvägen har tillsammans med östra delen av Gasverkstomten av stadsbyggnadskontoret och EU:s miljöfond LIFE beskrivits som viktigt

att utveckla till buffertzon, som stöd för den västra delen av Gasverkstomtens och Hjorthagens viktiga spridningszon. Annars kan Nationalstadsparkens kärnområden riskera att helt försvinna!

                                               3

Vårt förslag att bygga bostäder öster om Hjorthagen samtidigt med en överdäckning av Lidingö­vägen och sammanbindning mellan Lidingöbanan och Värtabanan med en snabbspårväg genom området in till Centralen bifogas. Samtidigt föreslår vi att de bostäder staden vill bygga på västra delen av Gasverkstomten och ev även på den östra längs Husarvikens södra strand i National­stadsparken utgår. (Där bör i st en golfbana anläggas för Stockholms skolungdom i enlighet med Idrottsnämndens beslut 1999-03-30. Landskapsutredningen framhåller vikten av att bevara dal­gången mellan från Fiskartorpet till Lilla Värtan runt Husarviken intakt.)

Genom överdäckningen av Lidingövägen anser Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening att det kan skapas utrymme för mycket attraktiva bostäder i området öster om Hjorthagen ner till Lilla Värtan. De energilager, som är absolut nödvändiga för Värtaverket och Gasverket, kan rymmas i Hjorthagsberget eller på Casablanca-piren intill, vilken fått tillstånd att byggas ut. Norra Hamnvägen bör bli ett grönt stråk och kajen mellan Ropsten och Tredje Tvärvägen bör bli promenadstråk med en ny segelbåtshamn. Anslutning upp till centrala Hjorthagen bör ske via Kolargatan i vars ände Hjorthagen kan få ytterligare tillskott av bostäder på Ställverkstomten.

Hamnverksamheten i samrådsunderlaget och stadens planer – Södra Värtahamnen

Österut från Storängsbotten fortsätter den dalgång, som börjar vid den numera igenfyllda Stor-äng Lad Wiken väster om Hjorthagen eller Husarhagen, som det tidigare hette, och slutar i Storängs Wiken eller nuvarande hamnbassängen vid Silja-terminalen i Lilla Värtan. Väster om bassängen planeras i stadens programförslag en kanonad av kontors-skrapor. Tillsammans med ny bebyggelse söder om Silja-terminalen rymmer programmet här 10.000 nya arbetsplatser. De senare ligger dock utanför själva hamnområdet.

Vi motsätter oss den kraftiga exploateringen av kontor i området av flera skäl, bl a då kontor alstrar alldeles för mycket biltrafik. Dessutom ligger stora delar av området nära Lilla Värtan och passar bättre för bostäder. Kontoren skapar också ett sterilt område på kvällar och nätter, som ger tråkiga sociala miljöer. Staden har dock redan givit markupplåtelser för kontor. Det är viktigt att ändra en del till bostäder! I samrådsförslaget anges området trafikeras av färjor och inrymma externa terminaler, kontor och lager. Passagerartrafik bör kunna vara kvar men tung lastbilstrafik, som till största delen har sina mål utanför Stockholmsregionen, bör flyttas ut. Färjorna måste dock vara el-anslutna vid kaj så att dagens utsläpp av avgaser försvinner.

Hamnverksamheten i samrådsunderlaget och stadens planer – Frihamnen

I Frihamnen beskrivs hanteras Ro/Ro-gods och containers. I stadens program redovisas åter en mycket hög exploateringsgrad med 10.000 nya arbetsplatser. Även här har staden redan gjort stora markupplåtelser för nya kontor. Den stora exploateringen skulle innebära att Ladugårds­gärdet helt skulle förlora kontakten med vattnet, vilket vi motsätter oss.

Vi anser att en stor del av containerverksamheten i området bör kunna utlokaliseras till en ut­hamn med järnvägsanslutning. Det gods som ännu hanteras i Frihamnen bör också snarast överföras till transport via järnväg på Värtabanan. Olycksrisken med lastbilstransporter via innerstaden är stor och boendemiljön längs Valhallavägen påverkas negativt av transporterna.

Vi avvisar dock stadens höga exploateringsgrad och vi saknar en skiss av hur området är tänkt att utformas. Vi ifrågasätter dessutom stadens disposition eftersom man här även tänkt planera in Stockholms största trafikplats för Österleden med 100.000 fordon per dygn och med uppfart intill Borgen. I Frihamnen finns flera kulturhus i den västra delen. T ex måste trähusen vid den gamla Frihamnsinfarten bevaras. I den östra delen finns ABA:s f d flyghangar. Den bör kunna användas för idrottsverksamhet av idrottsföreningarna inom Östermalm/Gärdet/Hjorthagen.

Det finns planer att flytta containerhamnen längs Lindarängsvägen till Norvik utanför Nynäs­hamn. Därigenom skulle man rymma ytterligare bostäder och arbetsplatser. Samtidigt har sta­den planer på att flytta hit färjorna från Stadsgårdskajen. Färjorna skulle då hamna nära Natio­nalstadsparkens enligt ”ESKO”-rapporten tredubbelt skyddsklassade områden på Drottning­berget och Lindarängsknösen. Dessutom skulle bostäder störas om de ligger inklämda mellan berget i söder och de stora färjorna i norr. Samtidigt skulle trafiken öka kraftigt i området.

                                                                  4

Hamnverksamheten i samrådsunderlaget och stadens planer – Loudden

I Loudden ligger en av Stockholmsregionens oljeterminaler med ca 120 fartygsanlöp år 2002. här förvaras bensin, fotogen, eldningsoljor, diesel, basoljor och smörjoljor. Bensin förvaras i bergrum medan övriga petroleumprodukter förvaras i cisterner.

Loudden planeras också rymma bostäder, vilket även vi kämpat för. Miljööverdomstolen har nu avslagit tillstånd att flytta hit bensin- och oljehantering från Nacka, vilket skulle ha medfört en omfattande utökning av denna verksamhet här. Nuvarande transporter av miljöfarligt bränsle på Valhalla­vägen anser vi snarast bör överföras till järnväg. På sikt bör oljeverksamheten flyttas från Loud­den och transporterna ske på järnväg direkt från Västkusten eller t ex Hargshamns uthamn men en så kraftig koncentration som programmet föreslår med 3.500 nya bostäder där bör inte tillåtas. Området gränsar i söder till Nationalstadsparken. Loudden har i stadsbyggnads­kontorets och EU:s miljöfonds rapport beskrivits viktigt att utveckla till buffertzon, se bilaga.

Loudden, som ursprungligen utgjorde nordspetsen av Lindarängsviken med Stockholms mest fantastiska flyttstensblock, ”Linnarstenen”, intill den under senare tid helt utfyllda viken, bör restaureras. En badplats bör åter kunna anläggas här intill ABA:s f d flyghangar. ”Linnarviken” var i början av 1900-talet en mycket populär badplats och grönstråket bör bevaras och utvidgas längs den forna vikens västra sida. Historiskt är denna plats känd för danskarnas landstigning med den här som sedan besegrades vid slaget vid Vädla 1517 intill nuvarande Nobelparken. Där kämpade även den unge adelsmannen Gustaf Vasa. Ett minnesmärke över landstigningen och slaget borde utformas i parkmiljö. I gränsen mot Lidingöbro måste träden och den intressanta ändmoränen skyddas.

Miljöaspekter i samrådsbeskrivningen

Vad gäller miljöeffekter är utsläppen till luft av särskilt intresse för oss. Under punkt 7.10 står bara: "Utsläpp till luft sker från fartygen både vid överfart och då de ligger i hamn. Omfattning­en av utsläppen från fartygen påverkas bland annat av fartygens motorer, förbränningsgraden och bränslets svavelinnehåll." I detta "bland annat" måste även anses ingå inverkan från illa­luk­tande ämnen, typ tallbeckolja, men detta måste redovisas ordentligt. Vi anser att tillstånd inte kan ges till transporter som ger störande utsläpp! Man påpekar att "Stockholms hamn är en s k allmän hamn vilket innebär att hamnen är skyldig att ta emot de fartyg som vill anlöpa hamnen", men detta behöver väl inte innebära att de får lossa illaluktande last här?

De indirekta effekterna, som transporter till och från hamnen har kommenterats ovan. Vi menar att hamnen i dag alstrar alldeles för mycket tung lastbils- och tankbilstrafik, som utgör en svår miljöbelastning för innerstaden och Nationalstadsparken. Även transporterna genom den 90 km långa och snåriga passagen genom Stockholms skärgård ger stora miljö- och säkerhetsproblem. Vi önskar att man sprider ut godset till mer välbelägna hamnar, allt ifrån Gävle till Norrköping samt hamnar på Västkusten. Den absolut största delen av godset ska ej till Stockholmsregionen.

Transporter av gods med båt bör ske på dubbelbottnade fartyg genom skärgården och krav bör ställas på katalysatorer och användning av lågsvavlig olja. Bunkeroljehanteringen borde kunna flyttas ut till Bergs oljehamn i Nacka eller stora Höggarns oljehamn. Elanslutning för färjorna vid kaj måste ersätta den körning med fartygens egna motorer, som sker i dag. Hög- och låg­frekvent buller måste nedbringas till så låga nivåer att Naturvårdsverkets riktvärden gentemot friluftsliv i det naturreservat, som beslutats söder om Frihamnen och Loudden, se bilaga. 

Lilla Värtans vatten bör åter bli så rent att bad från klipporna vid Loudden ska kunna tillåtas liksom vid ABA:s f d flyghangar. Det är nog långt till dess men det är en utopi att kämpa för.

Vi ser fram mot redovisningen av en fullständig MKB i ett senare skede.

                                                                     Per Schönning, ordf