Stockholm den 28 mars 2002

Förbundet för Ekoparken
Haga-Brunnsvikens Vänner
Kommittén för Gustavianska Parken


Solna Stad
Miljökontoret
Att: Veronica Boström
171 86 Solna


Igelbäckens naturreservat

Miljökontoret har lämnat ett remissförslag 2002-01-29 om inrättande av Igelbäckens naturreservat i Solna stad och skötselplan för Igelbäckens naturreservat .

Förbundet för Ekoparken har tidigare yttrat sig i detta ärende, och denna skrivelse är en komplettering av det yttrandet, se pkt 5. Till detta kompletterade yttrande ansluter sig Haga-Brunnsvikens Vänner och Kommittén
för Gustavianska Parken, två organisationer som båda verkar för det aktuella området.

1. Förbundet för Ekoparken

Förbundet för Ekoparken är en paraplyorganisation för 45 föreningar med inalles mer än 200.000 medlemmar, vilka förenas i ambitionen att värna, vårda och visa det samlade kungliga parklandskapet Nationalstadsparken -
Ekoparken. Förbundet har varit verksamt som förbund sedan 1992.

2. Inrättandet av Igelbäckens naturreservat

Beskrivningen av bakgrund och förslaget till naturreservat är mycket väl genomarbetade och stämmer med vår uppfattning om hur natur- och kulturmiljön kan bevaras och vidareutvecklas inom naturreservatet. Det är
glädjande att konstatera att utredningen tar upp problemet med att tillgängligheten mellan Västerjärva och Överjärva är mycket begränsad för att inte säga obefintlig, eftersom E4-an och stambanan utgör en kraftig
barriär, som hindrar människor, djur och växter att vandra genom Igelbäcksdalen.

3. Skötselplan för Igelbäckens naturreservat

Skötselplanen är mycket omfattande i sin ambition att värna, vårda och vidareutveckla de unika naturresurserna (både fauna och flora) som finns inom naturreservatet. Hoppas bara att det kommer att finnas resurser att
infria skötselplanens alla delar. Här kanske man behöver ta frivilliga och ideella krafter i anspråk för att lyckas fullt ut.

Det är bra att en av de akuta åtgärderna som redovisas, är att anlägga en bro/ekodukt över järnvägen mellan Överjärva och skogen i Västerjärva. Det blir ett naturligt sätt att närma sig Naturskolan i Överjärva från
Västerjärvahållet. Dessa planer har diskuterats i flera år men verkar nu mer konkreta än tidigare. På så sätt skulle man kunna följa Igelbäcken från källan (Säbysjön) till havet (Edsviken).

4. Lyft upp E4-an och stambanan på broar över Igelbäcken

Men vi vill lyfta fram förslaget på sid 25: "Den mest omfattande åtgärden är att anlägga passager S"

För det nationella vägnätet - till vilket E4 hör - öronmärker riksdagen 3 miljarder kronor för "fysiska miljöåtgärder". I propositionen skriver regeringen:

"Arbetet med att utveckla åtgärder som minskar intrångs-, fragmenterings- och barriäreffekter, exempelvis vandringshinder för fiskar och andra djur, samt även i övrigt minskar påverkan på natur- och kulturmiljön i såväl
befintlig som tillkommande infrastruktur skall fortsätta."

Beträffande spårsystemet sker ingen motsvarande öronmärkning för fysiska miljöåtgärder i det befintliga systemet. Uppdraget formuleras dock i liknande termer:

"Arbetet med att utveckla åtgärder som minskar intrångs-, fragmenterings- och barriäreffekter samt även i övrigt minskar påverkan på natur- och kulturmiljön i såväl befintlig som tillkommande infrastruktur skall fortsätta."

För att inte nationalstadsparkens delvis unika fauna och flora på sikt ska utarmas, måste barriären mellan Järvafältet och Ulriksdal/Sörentorp-området byggas bort. Genom att lyfta upp E4-an och stambanan på tillräckligt långa och höga broar över Igelbäcken kan kontakten mellan Järvafältet och nationalstadsparken återupprättas.

I den förstudie för ombyggnad av sträckan E4 Ulriksdal-Kista, som Vägverket remitterade i november 1999 konstaterades bl a att

"En passage över Igelbäcken kräver en fri höjd om minst 3 meter. För att också fungera som
passage för stora däggdjur krävs en minst 150 m bred öppning. Genom en höjning av profilen
mellan Gröna bron och järnvägsviadukten kan förutsättningar för en fungerande passage skapas."

I ett långsiktigt samarbetsprojekt mellan Vägverket, Banverket, Solna stad m fl skulle en sådan plan kunna realiseras. Från Förbundet för Ekoparkens sida är vi naturligtvis beredda att bistå för att åstadkomma en långsiktig och hållbar lösning.


5. Flytta naturreservatets gräns söderut vid Ulriksdalsfältet


Förbundet för Ekoparken, Haga-Brunnsvikens Vänner och Kommittén för Gustavianska Parken har den 26/11 2001 avgivit yttrande vad gäller fördjupad översiktsplan för Västerjärva - Ulriksdalsfältet.

Vi konstaterar där att planeringen avser att möjliggöra omfattande exploatering av Ulriksdalsfältet som ligger intill Nationalstadsparken (1 400 lägenheter och c:a 110 000 kvm kontor).

Vi angav där att:

"Vi vill betona det angelägna i att planerna på ett naturreservat vid Järvafältet påskyndas och får adekvat storlek. Denna fråga borde ha behandlats i den fördjupade översiktsplaneringen."

"Mötet" mellan dessa frågor finns desto mer skäl att nu kommentera. Intill naturreservatet planeras alltså en massiv exploatering. Mot denna bakgrund vill vi därför understryka vikten vad vi skrev i vårt tidigare yttrande:

"Den föreslagna exploateringen längs Uppsalavägen bör avslutas 150-200 m längre söderut. Dalgången från Ulriksdal in till Överjärva bör lämnas oexploaterad. På nationalstadsparkssidan ligger ett koloniområde i denna
dalgång som kommer få ett allt större värde som rekreationsområde. Det vore därför mycket olyckligt om bebyggelse placeras så att de fria utblickarna begränsas i detta område. En begränsning av exploateringen i denna del skulle också ge en bättre miljö för naturskolan i Överjärva och ett närrekreationsområde för de boende."

Vi menar i linje med ovanstående att gränsen för naturreservatet vid Ulriksdalsfältet bör ligga c:a 150-200 meter längre söderut än den nu föreslagna dragningen.

Där naturreservatet börjar bör dessutom tillskapas en vegetationsridå så att naturreservatet som närmiljö snabbt kan erbjuda en känsla av miljöbyte. Detta kan också ha ett stort värde för den biologiska mångfalden.

För
Förbundet för Ekoparken
Haga-Brunnsvikens Vänner
Kommittén för Gustavianska Parken

Bengt Rundquist Peter Schantz