Läs artikeln här, i tidningen Akitektur!

Idén att bebygga Ladugårdsgärde har som väl är inget stöd, varken bland lokalbefolkningen eller politiskt i stadshuset. Området är dessutom formellt skyddat av lagen om Nationalstadsparken.

– En av poängerna med Nationalstadsparken är att man en gång för alla bestämt att det här området är fredat för framtiden, precis som nationalparkerna i fjällen och runt kusterna, säger slottsfogde Magnus Andersson till tidningen Mitt i. Ju mer staden bebyggs, desto mer värdefulla blir grönområden som Gärdet, förklarar han.

Men det händer att intrång görs i parken och dess värden måste fortsatt försvaras.

– Att Timbro inte begriper hur viktigt det är med grönområden i städer – det är ju vad hela världen håller på med just nu, säger Förbundet för Ekoparkens ordförande Richard Murray till tidningen.

Läs artikeln i Mitt i

Bygget överklagades av boende, Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening, Förbundet för Ekoparken och Kungliga Djurgårdsförvaltningen, KDF.

Mark- och miljööverdomstolens dom i kv Genua är värdefull. Visserligen ansåg Mark- och miljööverdomstolen inte att skadorna på vegetationen strax utanför och i nationalstadsparken vara av den art att det kunde betraktas som påtaglig skada (utanför) eller negativ inverkan av någon betydelse (inom Nationalstadsparken), vilket vi, som klagande hävdat. Men ändå upphäver Mark- och miljööverdomstolen detaljplanen pga av närheten till Nationalstadsparken och då för att boende i det befintliga bostadshuset inte haft anledning att vänta sig en ny bebyggelse i detta läge, så nära Nationalstadsparken. Detta i kombination med en avsevärd försämring av bostädernas kvalitet i det befintliga bostadshuset blir då utslagsgivande för upphävandet av detaljplanen.

Domsskälen är sådana att det inte skulle löna sig att göra ett nytt försök med samma förslag till detaljplan. Hade Mark- och miljööverdomstolen upphävt detaljplanen pga av något formellt fel, t.ex. att ärendet tagits på delegation istf av fullmäktige, hade vi säkert fått tillbaka samma detaljplanen för ny prövning.

Närheten till nationalstadsparken har således varit utslagsgivande, men inte ensamt. Det är i kombination med den försämrade bostadskvaliteten i de befintliga bostäderna som Mark- och miljööverdomstolen upphäver detaljplanen.

Läs mer

”Bygge på Gärdet avgörs i högsta instans”

Inte nog med att festivalen Lollapalooza ockuperar Ladugårdsgärde i nästan en hel månad med etablering, genomförande och avetablering – och klipper gräset så tidigt och i så stor omfattning att sånglärkans häckning omöjliggörs och ägg och ungar skadas – dessutom efterlämnar festivalen ett sönderkört Ladugårdsgärde.

Detta är inte bara brott mot artskyddet utan också mot lagen för Nationalstadsparken. Länsstyrelsen försummar sin skyldighet att hålla uppsikt över parken och djurskyddet. Djurgårdsförvaltningen som upplåter Ladugårdsgärde och tjänar stora pengar på detta lever heller inte upp till den vad den kungliga dispositionsrätten stadgar: ett löfte givet av kung Karl XIII till Sveriges riksdag att verka för Djurgårdens förskönande.

Läs vårt pressmeddelande här

En unik blomsteräng i en storstad

– Platsen är unik, att vara på en yta så centralt i stan som är så levande, säger Anna Sjölund festival director för Lollapalooza Stockholm, till Expressen.

Vi håller med! Platsen är unik. Få storstäder kan stoltsera med en månghundraårig blomsteräng, rik på växtarter, pollinatörer och fågelliv. Den annars lantliga sånglärkan är något för stockholmarna att vara stolta över.

Om ett evenemang inte kan anpassas efter platsens biologiska mångfald, så som det står i både lagen och i Vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, så är platsen inte rätt för evenemanget.

Läs våra uttalanden i Expressen

Olagligt att skada naturen här

På andra platser restaureras naturen, men här i Nationalstadsparken förstörs den. Ängen har funnits i många hundra år och hör ihop med Stockholms historia. Den stora ängen är ett rikt myller av växtliv och många olika arter av fjärilar, humlor, bin, skalbaggar… Den har fått vara ifred från exploatering i alla århundraden. Fram till festivalen Lollapalooza började hållas här 2019. Bara ett stenkast bort arbetar man med projekt pollinera parken. Samtidigt trasas denna viktiga plats för pollinatörer sönder.

– Det är alldeles förskräckligt. Man förstör djur och natur, blockerar fältet och sen lämnar man det sönderkört och nedskräpat. Det ser förskräckligt ut, säger Richard Murray, ordförande i FFE till TV4. Han förklarar att det orsakar stor skada på djur och natur, och dessutom är olagligt.

– Detta är nationalstadspark, där får man inte skada naturen. Det är uttryckligt skrivet så i miljöbalken, som talat om att den här typen av skador inte får orsakas, säger han.

Festivalernas greenwashing

Det är helt enkelt fel att köra in med slåttermaskiner på en blomsteräng i Nationalstadsparken med skyddslösa fågelungar, för att sedan köra sönder ängen till oigenkännlighet med tunga lastbilar. Om artister vill flyga in till Stockholm just den tid på året då naturen är som känsligast, så är naturen fel plats för festival.

Vid årets festivaler på Djurgården bjöds in till samtal om klimatet. Sådana samtal är alltid bra. Men då ska man också veta att vi inte får klimatresiliens utan den biologiska mångfalden. Genom dessa samtal, med Djurgårdens vackra skogar som fond, ger festivalerna ett grönt intryck samtidigt som de trasar sönder den natur som de befinner sig i.

Vi kan inte rädda världen om vi samtidigt förstör den, utan räddningen ligger i att vi lär oss att visa hänsyn, ner till minsta fågelunge.

Det är fel plats, fel tid och fel omfattning!

säger Catherine Engellau, vice ordförande för Djurgårdens Hembygdsförening.

Hör intervjun med Katrin Engelau i P4 Stockholm

I radioprogrammet säger Magnus Andersson, KDF, att deras uppdrag är en balansgång mellan olika intressen och att natur och kultur ska balanseras mot boende, arbetsplatser, idrott m.m. Men uppdraget är att utveckla biologisk mångfald, kulturmiljöer och rekreationsmöjligheter i Nationalstadsparken utan att skada natur- och kulturvärden. Nationalstadsparken ska inte exploateras utan skyddas.

Ingen svår balansgång

I själva verket har bostäder och arbetsplatser absolut ingenting med Nationalstadsparkens värden att göra. Idrott och festivaler kan räknas in i ”rekreation”, under villkoret att ingen skada uppstår på natur och kulturvärden. Ordet ”balansgång” låter som att man ibland behöver göra avkall på natur- och kulturvärden för att gagna andra värden. Men så är inte alls fallet. Lagen om Nationalstadsparken förbjuder strikt ”negativ inverkan av någon betydelse för de avsedda värdena”. Här finns ingen svår balansgång, utan tydliga riktlinjer.

Därför framförde vi kritik vid det samrådsmöte den 1 juni i år, som nämns i intervjun. Evenemang måste genomföras med hänsyn till den vilda naturen och till områdets unika kulturvärden.

Skyddad natur säljs ut till musikfestival

Nyfödda rävungar, harpaltar, rådjurskid, nykläckta fågelungar lämnas ensamma då deras mammor hindras från att nå sina bon på grund av de stora stängsel som satts upp runt musikfestivalen Rosendal Garden Party.

Djurens ungar får betala med sina liv för den intäkt som tillförs Kungl. Djurgårdens förvaltning då marken i Nationalstadsparken hyrs ut 9-11 juni till festivalarrangören Scorpio. Det görs under den viktigaste perioden för viltets fortlevnad.

Det skriver Djurgårdens hembygdsförening i ett öppet brev till KDF angående Rosendal Garden Party.

Ängen där lärkorna har ungar klipps ned

Halva ängen Ladugårdsgärde har i år klippts redan i maj. Detta är områden som sånglärkorna häckar på. Vi hann inte dokumentera vad som hände med lärkornas ungar under denna klippning.

Redan i Lärkprojektet 2015 noterades att den klippning som utförs tidigt på säsongen, för att styra lärkornas häckning bort från områden som används av Nationaldagsgaloppen, gjorts väl stor och borde reduceras. Att döma av årets karta som KDF skickat och som utvisar var klippning planerats, har detta råd inte följts utan klippningen har snarare utökats.

Den 16 juni rullar maskinerna ut igen, inför Lollapalooza. Hela två veckor innan rekommenderat där det finns markhäckande fåglar. Vi hade hoppats att rekommendationer för Stockholms stad i år skulle efterlevas på Ladugårdsgärde: Ingen slåtter före 1 juli.*

Magnus Andersson, slottsfogde, svarade förra året i radio att festivalen kan genomföras bättre både med avseende på utbredning på fältet och tidpunkt för evenemanget. Men i år börjar festivalen till och med tidigare än förra året, redan 29 juni. Förbundet för Ekoparken undrar hur fågelungarna ska skyddas från att bli överkörda?

* ”Mitten eller senare delen av juli är idag ett gott riktmärke för den rätta tiden att sätta igång slåttern. Då har de flesta växter hunnit samla tillräckligt med näring och sätta frö, och gräsmarkhäckande fåglar har oftast fått sina ungar på vingarna då” Naturvårdande skötsel i Stockholms stad.

* ”Tidpunkterna för slåtter inte ligga innan första veckan i juli. I Stockholm får slåttern gärna ske senare med hänsyn till markhäckande fåglar som sånglärka,” Naturvårdande skötsel i Stockholms stad, s. 82.

Stick i stäv med Vård- och utvecklingsplanen

”Ingen annanstans kan man så nära stadens centrum uppleva lärkans sång”! Orden kommer ur Vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, och är skrivna om Ladugårdsgärde.

Där står också att läsa, om rekreation och nyttjande på Ladugårdsgärde:

• Ladugårdsgärdes många olika rekreationskvaliteter ska bevaras och utvecklas. Funktionerna som rekreationsområde, sportfält och plats för tillfälliga evenemang ska bestå. Det ska vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärde för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader.
• Evenemang ska i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen. Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Stick i stäv med överenskommelse

Ett gemensamt lärkprojekt och ett tvåårigt samråd mellan FFE och dåvarande slottsfogden Gunnar Haeger genomfördes för cirka tio år sedan inför den första Nationaldagsgaloppen på Ladugårdsgärde. Det här resulterade i en rapport 2015 och Nationaldagsgaloppen godkändes av FFE, på villkor att rekommendationerna i lärkprojektets rapport följdes. Redan i Lärkprojektet 2015 noterades att den klippning som gjorts tidigt på våren, för att styra lärkornas häckning bort från Nationaldagsgaloppens områden, blivit väl stor och borde reduceras.

Lärkinventeringen hade visat att lärkorna häckar över i stort sett hela Ladugårdsgärde. Därför måste evenemang genomföras med stor försiktighet. Men trots överenskommelsen med KDF, har klippningen i år utökats istället för att ha begränsats. Till Nationalsdagsgaloppen har lagts Veterandagen, som också motiverar klippt yta, enligt KDF, och redan kring slutet av maj klipptes halva fältet, till stora delar de ytor som är bäst för lärkornas häckning. Ett mycket stort antal häckningar torde därav ha förhindrats eller förstörts. Och den 16 juni klipptes nästan hela resten av ängen, med endast 15 % i utkanterna lämnade.

Här kan du läsa mer om vår kamp för den mångfaldsrika ängen Ladugårdsgärde

Vi hade hoppats att de rekommendationer som gäller i Stockholms stad nu skulle efterlevas på Ladugårdsgärde: Ingen slåtter före 1 juli. Men i år börjar festivalen till och med tidigare än förra året, redan 29 juni. Och gräset maskinslåttras långt innan dess.

Förbundet för Ekoparken påtalade redan efter festivalen 2019 att en klippning före midsommar allvarligt skulle hota sånglärkorna på Ladugårdsgärde. Vi har även startat en namninsamling, som tyvärr fortfarande är lika aktuell.

Skriv under vår namninsamling här

Sånglärkorna bär på sina vingar upp både natur- och kulturminnen. Vi uppmärksammar deras rätt att vara ostörda under sin häckning i Nationalstadsparken!

Polisutredning pågår

Rekommendationen i Stockholm är att vänta med slåtter till juli månad på ängar med markhäckande fåglar. Länsstyrelsen godkände ändå den slåttern inför Lollapalooza 2022, baserat på att KDF i sin anmälan av åtgärden lovat att spara den sydöstra delen av ängen åt lärkorna och att tre stora ytor skulle sparas från klippningen.

Länsstyrelsens beslut om godkännande lyder således: ”Länsstyrelsen har från allmän naturvårdssynpunkt inget emot den anmälda åtgärden, under förutsättning att den utförs i enlighet med anmälan och utelämnar den sydöstra delen.”

Men istället för att spara denna lärktäta del av ängen så som utlovat, klipptes HELA Ladugårdsgärde, och detta utreds nu för artskyddsbrott.

Inför 2019 tillfrågades aldrig ens Länsstyrelsen och inget samråd hölls innan slåttern. Då var dessutom sånglärkorna rödlistade. Det året grusades 25 000  kvadratmeter av ängen. FFE skickade in en begäran till Länsstyrelsen om att utreda ansvaret för skadorna på Nationalstadsparken till följd av festivalen Lollapalooza och om det är befogat väcker åtal, men efter 1,5 års handläggningstid beslutade Länsstyrelsen att inte vidta någon åtgärd, bland annat eftersom sånglärkorna slutat vara rödlistade 2020 (?)

Mark- och miljödomstolens utslag (Dom M 9478-20) beträffande länsstyrelsens (bristfälliga) tillsyn av festivalen Lollapalooza på Ladugårdsgärde 2019: Länsstyrelsen måste se till att Gärdets sånglärkor skyddas enligt Artskyddsförordningen och samråd måste ske innan Lollapalooza genomförs på Ladugårdsgärde.

Vi har fortfarande inte fått besked om samråd inför festivalen 2023, trots att biljetter säljs utan synbara förändringar eller anpassningar sedan förra året. Och trots att artskyddsbrott alltså utreds.

Här kan du läsa mer om bakgrunden till den pågående polisutredningen

Full av biologisk mångfald

Under Biologiska mångfaldens dag 2022 arrangerade Förbundet för Ekoparken en bioblitz och fick en rik artlista av djur- och växtliv, hela 329 arter varav 15 rödlistade. Växterna på ängen Ladugårdsgärde bär platsens historia. Detta har varit en av stadens stora betesängar. Här tog Ladugårdslandets kogubbar och getgummor ut djuren på bete. En slåtter på Ladugårdsgärde bör också anpassas efter växternas livscykel, så att de hinner fröa av sig och inte försvinner från platsen.

Ladugårdsgärde är ett levande kulturminne, värt att bevaras. En festival har självklart också sitt egenvärde, men på en sådan känslig plats måste den anpassas, om det ens är där den bör hållas.

Får inte spärras av i mer än några dagar

”Ingen annanstans kan man så nära stadens centrum uppleva lärkans sång”! Orden kommer ur Vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, och är skrivna om Ladugårdsgärde.

Där står också att läsa, om rekreation och nyttjande på Ladugårdsgärde:

• Ladugårdsgärdes många olika rekreationskvaliteter ska bevaras och utvecklas. Funktionerna som rekreations- område, sportfält och plats för tillfälliga evenemang ska bestå. Det ska vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärde för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader.
• Evenemang ska i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen. Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Här kan du läsa mer om vår kamp för Sveriges mest stadsnära sånglärkor

Vi anser att planbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning brister i flera avseenden, till följd av att utredarna inte varit intresserade av andra alternativ. En arkitekttävling om att bygga ett nytt vattentorn på just vid Uggleviksreservoaren utlystes redan innan miljökonsekvensbeskrivning med alternativ hade presenterats.

– Den tar sin stora plats men den smälter in fantastiskt väl i naturen. Den ser ut som ett grekiskt tempel, säger FFE:s ordförande Richard Murray i ett inslag i SVT Nyheter /Stockholm.

Se nyhetsinslaget här

Exempel på brister i underlaget

• Utredningen har visat, säger man i lokaliseringsutredningen (gjord av SVOA) att ”det inte är möjligt att bygga ut någon av de befintliga reservoarerna på grund av bland annat kulturmiljöaspekter.”
• Omsorgen om kulturmiljön är dock inte större än att samtliga alternativ som man sedan går vidare med (Uggleviken, Loudden, Hjorthagen och Vanadis) innebär rivning av det grönklassade vattentornet.
• I MKBn jämställs alla dessa fyra alternativ i fråga om rivningen av det befintliga, kulturmiljöklassade vattentornet. Detta är en betydelsefull negativ post i MKBn. Möjligheten att behålla detta som reservvattentorn eller för annan användning undersöks inte.
• I lokaliseringsutredningen sägs att ”Alla fyra alternativa lokaliseringar klarar de grundläggande kraven för en ny reservoar.”
• ”Kostnaden för en ny reservoar är ungefär likvärdig i samtliga alternativ.” Kostnaderna är således inget argument för att välja Uggleviken. Det uppges i stället vara omsorgen om kulturmiljön. (Samtidigt som man förutsätter att det grönklassade vattentornet i Uggleviken rivs.)
• Alternativen till Uggleviken döms ut med överdrivna beskrivningar av negativa konsekvenser för övriga alternativ. Från början hävdades beträffande alternativ Loudden att det skulle kräva nedtagning av en mängd alléträd längs Valhallavägen. Efter att detta påstående ifrågasattes har det visat sig att ledningen till Loudden kan dras under Ladugårdsgärde utan att beröra Valhallavägen.
• Som ett minus för alternativet Hjorthagen framhålls att ett nytt vattentorn skulle vara negativt i förhållande till den blåklassade funkisbebyggelsen i Hjorthagen. Om ett nytt vattentorn skulle förläggas i närheten av den gamla gasklockans plats skulle det vara på behörigt avstånd från funkisbebyggelsen och i alla fall lika långt ifrån som den planerade bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden kommer att hamna.
• De negativa konsekvenserna av alternativet Uggleviken tonas däremot ned. Stadsbyggnadskontoret kallar i planbeskrivningen intrången i naturmiljön vid byggande av ett nytt vattentorn i Uggleviken för ”små” resp ”måttliga”. Det är mycket förvånande med tanke på att stadens egna facknämnder lyfter fram höga naturvärden vid Uggleviken och skador på dessa av ett nytt vattentorn och rivning av det gamla. Kompensationsåtgärder aviseras, men det är mycket osannolikt att man någonsin får tillbaka några 80-åriga träd på det blottlagda berget.
• Intrången under byggtiden är mycket sparsamt beskrivna trots att de kan komma att fortgå under 8-10 år och beröra (15-20 lastbilar, 100 fordonsrörelser/dygn) ett ganska stort område. I planbeskrivningen bedöms planförslaget ”inte påverka rekreationsvärdena i Nationalstadsparken eller värdena i riksintresset för friluftsliv.” Facknämnderna beskriver området som betydelsefullt för friluftsliv och att byggnationen skulle innebära en stor negativ konsekvens för detta.
• Lokaliseringsutredningen hävdar att driftskostnaderna blir högre – utan att det stödjs av någon kalkyl – i alternativ Uggleviken. I den kostnadsjämförelsen är inte renoveringskostnaden för de befintliga ledningar som används i Uggleviksalternativet – och sänker investeringskostnaden – medtagen (detta som svar på förfrågan vid samrådsmöte). i Uggleviksalternativet utnyttjar man befintliga – ganska gamla – ledningar som så småningom måste renoveras.
• Av vikt för utredningen om alternativ är befintlig ledningsstruktur. Varför utredningen inte framhållit den stora vattenledning som går från det nuvarande tornet till Hjorthagen och vidare mot Lidingö (som också vattenförsörjs från Stockholm) är obegripligt. Den vattenledningen är av stort värde om man överväger en placering av ett nytt vattentorn i Hjorthagen.

Förslaget av Gert Wingårdh är inte anpassat till landskapet

Exemplen talar för att lokaliseringsutredningen bedrivits på ett sätt som gynnat Uggleviksalternativet. Vi begär därför en oberoende, förutsättningslös utredning av alternativen.

Vi vill också framhålla att om det skulle visa sig att om något av alternativen till Uggleviken skulle innebära högre kostnader detta inte kan diskvalificera ett sådant alternativ. Vad det i slutändan handlar om är huruvida intrång och störningar i Kungliga Nationalstadsparken alls ska accepteras. Och om så ändå skulle vara fallet är frågan vad Nationalstadsparken är värd och vad det är värt att bibehålla dess kvaliteter.

Ett ytterligare viktigt motiv för att återremittera ärendet för förnyad utredning är det planerade nya vattentornet ritat av Gert Wingårdh. Paul Hedqvists byggnad utmärks av anpassning till landskapet med liten visuell påverkan, medan den nya anläggningen är utformad på ett sätt som är ägnat att dominera upplevelsen av landskapet både på håll och på nära håll inne i skogen. Detta är effekten av kombinationen av design – vattentornet är ritat onödigt högt – och en synnerligen olycklig placering.

Läs hela vårt yttrande här

Bilaga: Utlåtande av Anders Wörman, professor i vattendragsteknik, KTH

Också Samfundet S:t Erik har skickat in ett yttrande

Nytt yttrande om Uggleviksreservoaren, Norra Djurgården

Länsstyrelsens beslut är ett glädjande besked för alla som vill bevara Djurgårdens kulturhistoria. Beskedet kommer efter att både Djurgårdens hembygdsförening och förbundet för Ekoparken överklagade stadsbyggnadsnämndens beslut.

Länsstyrelsen skriver att ”stora träd, terrass och grusade gångvägar, stödmurar, Bellmanstatyn, springvatten, inramande vegetation, portal, balusterräcken och det aktuella lusthuset” hör till Hasselbackens kulturhistoriska värden och karaktär. Och att rivning av ”värdebärande egenskaper som bidrar till miljöns karaktär kan leda till att kulturvärdena fragmenteras och försvagas och innebära att platsens kulturhistoriska läsbarhet som helhet minskar.”

Ett beslut grundat i kunskap

Vi gläds åt ett beslut som rimmar väl med den kunskap som natur- och kulturföreningar har förmedlat.

I Förbundet för Ekoparkens granskningsyttrande från mars i år, om Konsthallen 15 m.fl., ställer vi oss kritiska till förslaget om utbyggnad av Hasselbacken, samt konstaterar att ägaren redan rivit kulturbyggnader utan lov.

”Den nye ägaren har gått händelserna i förväg genom att rasera den rekonstruerade 1800-talsentrén och plocka bort den likaledes, pietetsfullt rekonstruerade musik/serveringspaviljongen,” skriver förbundet i yttrandet.

Läs Förbundet för Ekoparkens granskningsyttrande om Konsthallen 15 m.fl.

Nu vill vi se lusthusets återförande!

Enligt uppgift finns den rivna paviljongen från Hasselbackens kulturmiljö nu på Värmdö, hos en kompis till ägaren Björn Ulvaeus. Efter att Länsstyrelsen nu konstaterat att både rivningen och det i efterhand givna rivningslovet varit fel, hoppas vi att den karaktäristiska paviljongen ska återföras till Hasselbackens kulturmiljö.

Läs vår överklagan av stadsbyggnadsnämndens beslut

Den 12 juli 2022: ”Förbundet för Ekoparken överklagar härmed rubr. detaljplan för Hasselbacken och Pop House Hotell och yrkar att Mark och miljödomstolen upphäver beslutet i Stockholms kommunfullmäktige den 14 juni att anta denna detaljplan.

Vi hänvisar till vårt granskningsyttrande samt till motsvarande yttranden från Statens Fastighetsverk, Kungliga Djurgårdens förvaltning och Länsstyrelsen i Stockholm. Planen strider uppenbart mot MB 4 kap. 7 par., lag om Nationalstadspark enligt vilken det inte är tillåtet att skada ”det historiska landskapets natur- och kulturvärden.”

Dp godtar den förvanskning av PopHouse hotell, som skett, genom att inte vidhålla att bottenvåningen ska ha ett publikt innehåll och genom att förgården ska vara öppen. Även detta är skäl att upphäva kommunfulllmäktiges beslut.”