Vid demonstrationen talade Richard Murray, förbundets ordförande. Han nämnde ett antal stora byggprojekt i Nationalstadsparken och gav sedan en sammanfattning av situationen i Nationalstadsparken.
Vid demonstrationen talade också Carl-Fredrik Paléus, ordförande i Djurgårdens Hembygdsförening om ifall Björn Ulvaeus vill göra Djurgården till ett Disneyland, och om Gröna Lunds expansionsplaner.
Fredrik von Feilitzen beskrev Ulvaeus rivningar och byggprojekt på Hasselbacken och Björn Tarras-Wahlberg ilskan över Gert Wingårdhs tillbyggnad av Liljevalchs konsthall. Claes Britton inledde med att tala om att Nationalstadsparken till skillnad från Central park och andra stora parker i stora städer är ett stycke vild natur mitt i stan. Avslutningsvis antogs en resolution som utmynnade i uppmaningen ”Rädda Djurgården, Kungen!”.
Nedan Richard Murrays tal.
Källhagens värdshus
Två gånger tidigare har Källhagens värdshus fått bygga till. Varje gång sägs det att sedan är det stopp. Nu vill värdshusets ägare bygga ett fristående tre våningar högt hus med ca 40 hotellrum i blickfånget från Ladugårdsgärde ut mot Djurgårdsbrunnsviken.
Det började med 12 rum i anslutning till den befintliga byggnaden. Aptiten har uppenbarligen vuxit.
Ugglevikens vattenreservoar
Man river ett fungerande vattentorn, ritat av Paul Hedqvist och bygger ett nytt åtta meter högre ritat av Gert Wingårdh. Det kommer att synas över skogen som ett gigantiskt rymdskepp. Åtta års bygge, en stor byggarbetsplats mitt i ett värdefullt rekreationsområde. Vi har begärt en oberoende alternativutredning och önskar att vi kunde få stöd för det från Djurgårdsförvaltningen som arrenderar ut marken. Kan inte det gamla, av Stadsmuseet grönklassad som ”särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt” fortsätta att fungera. Varför måste ett nytt vattentorn ligga mitt i skogen i stället för i anslutning till all ny bebyggelse i Hjorthagen och i Värtan?
Norrtull, Stallmästaregården, Annelund
Varken Stockholms stad eller Solna stad respekterar Nationalstadsparken.
Tomten bredvid Wenner Gren Center planerar Stockholms stad som en förlängning av Hagastaden. Det är en del av Nationalstadsparken som ska tjäna som entré till Hagaparken där vi tyckte att Nobel Centret skulle kunna ligga men som nu i stället blir hårdexploaterad, helt utan parkkvaliteter.
Stallmästaregården tycker Solna stad kan byggas till med en stor grön hotell- och konferensbyggnad som fullständigt krossar byggnadsminnet. Det är ett upprörande kulturmiljömord, som dessvärre länsstyrelsen givit klartecken för.
Solna tycker också att det är lämpligt att bygga ett stort kontorshus inne i parken i Frösundaviksområdet, strax norr om Hagaparken. Där ligger i dag väl bevarade Per-Henrik Lings bostad och hans gymnastiklokal. Som skäl anför Solna att det skulle dämpa bullret från Uppsalavägen. Med det argumentet kan bygga på många ställen i Nationalstadsparken. Det finns bättre sätt att skydda parken mot buller.
Sammanfattning
Som ni hört är det en enorm mängd byggprojekt som planeras i Nationalstadsparken helt utan hänsyn till lagen om nationalstadsparken. Det stora genombrottet kom med Stockholms universitets expansion vid Brunnsviken strand i det s.k. Albanoområdet. Där bygger nu Akademiska Hus motsvarande 15 hötorgsskrapor, 150.000 kvm undervisningslokaler och studentbostäder. Trots att 75 procent av Stockholms alla studentbostäder redan ligger i parken tillkommer nu 700 nya på Lappkärrsberg och 1.500 i Albano. Sen vill man omvandla också Kräftriket till studentbostäder.
Förödelsen av kulturmiljöer på Södra Djurgården och runt Brunnsviken är omfattande och kommer att leda till att dessa områden förlorar de värden som motiverade regeringen att utnämna dem till ett historiskt kulturlandskap – i Unescos termer ett ”heritage landscape”.
Allt är inte mörker. Just nu gör Trafikverket en stor åtgärdsvalsstudie som syftar till att hela olika sår och miljöpåverkan i nationalstadsparken. Och vi har fått pengar av Länsstyrelsen för att restaurera Bergiusdalgången, ta bort asfalt och betongviadukter och återskapa det historiska landskapet där Experimentalfältet en gång låg.
Men vi har mycket starka krafter emot oss. Vi drog den mörka bilden i Nationalstadsparksrådet – där landshövdingen är ordförande – och möttes av axelryckningar. Där sitter Stockholms stad och Solna, Universitet, Kungliga Vetenskapsakademien – som ville sälja mark i Bergianska trädgården till studentbostäder – Akademiska hus, Ståthållaren m.fl. Förbundet för Ekoparken, Kommittén Gustavianska Parken och Världsnaturfonden är de ledamöter som står helt på parkens sida.
En mycket stor del av Nationalstadsparken sköts av Kungliga Djurgårdens förvaltning. Det är områden där Kungen har en enskild dispositionsrätt, enligt en uppgörelse mellan Karl XIII och riksdagen år 1810. Djurgårdsförvaltningen arrenderar ut marken och kan då ställa villkor. Det gäller t.ex. stranden längs Skeppsholmsviken, där Gröna Lund vill bygga mer berg- och dalbanor.
Djurgårdsförvaltningen kan alltså stoppa det och andra projekt. Det är när Djurgårdsförvaltningen inte gör det som skyddet hänger på lagen om nationalstadsparken från 1995. Den säger att man inte får bygga på park- eller naturmark. Det är ganska lätt för oss att hänvisa till. Många av projekten byggs på tidigare hårdgjord mark, t.ex. parkeringen vid Gröna Lund eller p-platser som Solna stad iordningsställt i syfte att sedan kunna bygga på. Då blir det svårare för oss att värna parken. Då gäller att man inte får skada det historiska landskapets natur- och kulturvärden. Det gäller t.ex. spridningsvägar för växter och djur som går över områden som är delvis bebyggda eller avröjda. Då är det svårare för oss att hävda skyddet av parken. Det blir tolkningsfrågor. Just kulturvärdena är extremt svåra att skydda. Man tycker det skulle vara självklart vad som inte hör hemma i Djurgårdsmiljön när Björn Ulvéus och hans kompanjoner säger att de vill skapa ett ”Disneyland på de gamla kungliga jaktmarkerna”. Men också det är en tolkningsfråga: skadas det historiska landskapets kulturvärden av Gröna Lund? Ja, det tyckte Riksantikvarieämbetet. Och vi fick medhåll i domstolen. Men det struntar Stockholms stad i och hoppas få rätt mot Riksantikvarieämbetet i Mark- och miljööverdomstolen.
Förbundet för Ekoparken som samlar ett femtiotal organisationer och därtill ett antal individuella medlemmar har varit med och bildat föreningen Rädda Djurgården. Det har vi gjort för at 1) dels fokusera på vad som händer på Djurgården och 2) för att bredda samarbete. Här ingår föreningar som inte är med i förbundet som Stockholms sjögård och Blasieholmens vänner. Vi har ingalunda givit upp och kommer att driva de här frågorna med full kraft. Tack för allt stöd! Tänk på att det är val om mindre än ett år!
