Kaknässkogen är en gammal naturskog med höga naturvärden som dessutom är rik på fornlämningar. Att bedriva naturvårdsarbete i skogen kräver stor varsamhet och där kommer de smidiga hästarna in. När hästarna används i naturvårdsarbetet värnas inte bara den biologiska mångfalden och fornminnena. Dessutom gör skogsarbetet med nordsvenskar vårt kulturarv levande, samtidigt som de sociala hästarna skapar glädje för stans invånare och skogsbesökare.

Synliggör fornminnen

Med hästarnas hjälp tar staden bl a fram husgrund, röjningsröse och kallkälla i dagen, från områdets forntida bebyggelse. Nu kommer stockholmarna att kunna uppleva Kaknässkogens spännande historia ännu mer!

Läs mer

Staden tar hästen till hjälp för varsam naturvård i nationalstadsparken

Natur- och kulturmiljövård Kaknässkogen

Se en film om arbetet med hästar på Stockholms stads hemsida

Trots att Mark- och miljödomstolen i sitt utslag (Dom M 9478-20) tydligt stipulerat att Länsstyrelsen har ansvar för att Stockholm stads enda sånglärkepopulation inte ska kunna skadas av Lollapalooza, så har inga åtgärder vidtagits för att skydda lärkorna från festivalen. Förbundet för Ekoparken larmade redan 2019 om att festivalen är planerad i tid och rum så att fågelungar kan dödas och lärkornas fortplantning hotas.

Så det har funnits gott om tid att flytta festivaldatum eller byta plats. Ändå har ingenting gjorts. Festivalen har inte anpassats för att följa varken artskyddsförordningen eller vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken.

”Det är uppseendeväckande att ambitionerna för artskydd i den av lag skyddade Nationalstadsparken är lägre än den lagstadgade lägsta nivån,” säger Richard Murray, ordförande för Förbundet för Ekoparken. (Läs vårt yttrande till Länsstyrelsen nedan*)

Förbundet för Ekoparken har gjort allt vi kan för att rädda sånglärkorna undan festivalens maskiner. Men varken information, skrivelser eller domslut tycks hjälpa. Nu behöver vi din hjälp att föra lärkornas talan! Vi sätter hopp till att många namnunderskrifter kan vara det som räddar lärkornas ungar i sommar.

*Yttrande inför samråd enligt Miljöbalken 12 kap 6§ för evenemanget Lollapalooza på Ladugårdsgärde 1-3 juli 2022

Förbundet för Ekoparken yrkar att festivalen inte ges tillstånd att hållas på den tid och plats som planerats (Ladugårdsgärde 1-3 juli).

Samråd med länsstyrelsen har begärts av Kungliga Djurgårdens förvaltning för upplåtelse av Ladugårdsgärde för musikfestivalen Lollapaloza. Samrådet har begärts alldeles för sent, endast 2 ½ månad innan festivalen ska äga rum, vilket försätter den övervakande myndigheten i en svår situation. Detta har gjorts utan att några föranstaltningar vidtagits för att tillmötesgå Länsstyrelsens påpekanden 2020-12-14 och kraven i Mark- och miljödomstolens dom 2021-03-04.

Länsstyrelsen bör ålägga Kungliga Djurgårdens förvaltning att göra en artinventering av växter och djur på Ladugårdsgärde och angränsande skogspartier för att i framtiden kunna hantera samråd rörande evenemang på fältet.

Förbundets skäl utvecklas nedan.

Bakgrund

Ladugårdsgärde är en plats rik på både biologisk mångfald och historia. Här finns historiska sevärdheter från järnåldern och framåt. Här bor också Sveriges mest stadsnära sånglärkor.

Sommaren 2019 genomfördes Lollapalooza för första gången på Ladugårdsgädes ängsmark. Inför festivalen började maskiner rulla in redan den 10 juni. Ca 25 000 kvm grus lades ut över ängsmarken. Länsstyrelsen konstaterar att grusningen innebar en risk för väsentlig ändring av naturmiljön och man inte kan veta om några rödlistade eller fridlysta växter utplånades under gruset. Området togs i anspråk och stängdes av för allmänheten under hela två veckor fram till festivalen. Det fylldes utav byggnationer och maskiner under hela denna tid. Under tre dagar i början av juli pågick därefter festivalen, varefter avetablering ägde rum. Sammanlagt alltså fyra veckor. 2019 var Ladugårdsgärde fortfarande i mitten av juli inte ordentligt städat från allt skräp som de den gången 50-60.000 besökarna lämnat efter sig. Närmare en månad tar alltså Lollapalooza Ladugårdsgärde i anspråk – och då gäller det i stort sett HELA Ladugårdsgärde!

På ängen häckar Sveriges mest stadsnära sånglärkor. Sånglärkorna är en del av Stockholms natur- och kulturarv, som har återkommit till ängen i århundraden. Hanen återkommer till de revir där han har född, så de lärkor som lever här idag är släkt med dem som levde här för hundratals år sedan. Oskar II värnade om lärkorna då han beslutade att de inte längre skulle jagas för att servera årets första lärka vid kungens bord. År 2019 var lärkorna dessutom rödlistade. Arten har minskat kraftigt de senaste 30 åren och har inte börjat öka i antal. De togs bort från rödlistan 2020 då minskningen stagnerat. Arten är fridlyst.

Sånglärkorna har sin häckningsperiod i april till och med juli. I västra och centrala Europa har forskning visat att arten får två till tre kullar under en häckningsperiod. I Sverige är detta inte tillräckligt beforskat, men i Finland har man kunnat visa att lärkorna kan få två kullar. Häckningen för markhäckande fåglar som sånglärka, kräver hänsyn då deras häckningar kan spolieras av för tidig slåtter. För att den första kullen ska kunna undkomma maskiner, behöver man vänta med att slå gräset eller bedriva verksamhet som kan döda ungarna, till efter midsommar. Enligt miljöförvaltningen i Stockholms stad bör ”Tidpunkterna för slåtter inte ligga innan första veckan i juli. I Stockholm får slåttern gärna ske senare med hänsyn till markhäckande fåglar som sånglärka.”

Arten är också mycket bullerkänslig.

Ett område som utsetts till Nationalstadspark har skydd enligt miljöbalken (4 kap. 7 §) som värdefullt natur- och kulturområde. Det innebär att nya anläggningar och andra åtgärder endast får göras utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas. Nationalstadsparken är ett riksintresse (4 kap. 1 §) med ett synnerligen strikt skaderekvisit. ”Med skada i den nu aktuella bestämmelsen avses negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena.” (Prop. 1994/95:3, s. 50). Värdena preciseras i regeringens förslag: ”De i ett nationellt och internationellt perspektiv unika natur- och kulturvärdena i området…ges nu ett samlat och långsiktigt skydd…”(s.34).

Lollapalooza 2019

Det är uppenbart att evenemanget 2019 på flera punkter bröt mot lagen.

Evenemanget bröt också mot Länsstyrelsens Vård- och utvecklingsplan för Ladugårdsgärde, i Nationalstadsparken, specifikt beträffande vad som sägs om Ladugårdsgärde. Enligt planen ska det vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärdet för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader. Därför ska

1. • Evenemang i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och
   • genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen.
   • Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Att festivalen Lollapalooza planeras i tid och rum så att lärkorna skadas är ett faktum. Det som händer om maskiner och klippning körs in på ängen innan ungarna är stora nog att hinna undan är att de dödas. Om lärkornas ungar dödas och ägg förstörs i flera år i rad, så kommer de helt att försvinna från Ladugårdsgärde och därmed från Stockholms stad och Nationalstadsparken. Den månghundraåriga historien av sånglärkor mitt i vår huvudstad blir för all framtid bruten.

Med hänsyn till sånglärkorna har inte gräset på Ladugårdsgärde, åtminstone sedan det särskilda Lärkprojektets genomförande, slagits före mitten av juli. Vi har pratat med flera personer som ställt sig frågande till den plötsligt tidiga klippningen av gräset som nu skett. Av detta finns bilddokumentation hos oss och även hos de många boende i området. Lärkprojektet genomfördes inför etableringen av den årliga s.k. Nationaldagsgaloppen. En slutsats av lärkprojektet är att man bör vara snål med slåttern. Festivaler med stora scener har tidigare hållits på Sportfältet som är mer en ren gräsyta än en äng och utan häckande lärkor.

Den omfattande grusningen väcker också frågor. I ett svar från Kungliga Djurgårdens Förvaltning 2019 skriver man att ”Grusningen har bara skett av ytor som klippts kort redan under våren, för galoppen och festivalen. Avsikten är att fylla igen håligheter, jämna till ojämnheter och förstärka områden som av och till brukas för dylika evenemang. ” I brev till länsstyrelsen i samband med begäran om samråd (2022-04-27) upprepas detta: ”Inför festivalen 2019 gjordes både en sorkhålslagning av gärdet på våren…”. Detta stämmer inte. Det var inte bara håligheter som täcktes utan 25 000 kvm äng täcktes med grus, till stor del över den del av ängen som lärkorna häckar på och det på sommaren mitt under deras häckning. Det har vi fotobevis på och Länsstyrelsen har också konstaterat det.

Dom

Efter vårt överklagande av länsstyrelsens beslut kom Mark- och miljödomstolens utslag (Dom M 9478-20). Domen från Mark- och miljödomstolen konstaterar att ett samråd måste hållas innan nästa Lollapalooza äger rum. Festivalen får inte skada sånglärkorna, det borde innebära att festivalen inte kan ske under sånglärkornas häckningsperiod. Mark- och miljödomstolen slår fast att Länsstyrelsen måste se till att festivalen följer Artskyddsförordningen:

”Frågan om eventuella förbud och försiktighetmått avseende framtida arrangemang får istället prövas efter den anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, som dessa kan föranleda. Inom ramen för ett sådant samråd har Länsstyrelsen, i den mån frågorna aktualiseras, även att tillämpa bestämmelserna i artskyddsförordningen, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845).”

Lollapalooza 2022

Trots att Förbundet för ekoparken har lyft frågan sedan 2019, så har festivalen Lollapalooza varken flyttats i tid eller rum. Festivalen har inte anpassats för att följa varken artskyddsförordningen eller vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken.

• I år planerar man börja med förberedelser från den 18/6, en hel vecka före midsommar. Festivalen planeras uppta den del av ängen som lärkorna häckar på. (Jfr. karta över det planerade festivalområdet från KDF.)
• Festivalen ger inte en representativ bild av vad Nationalstadsparken är, och det rika natur- och kulturarv som detta riksintresse omfattar. Det finns en risk för att Ladugårdsgärdet ska uppfattas som en tom yta, eller ”bara gräs”, endast en generisk festivalyta. Man upplever inte kulturhistorien och de immateriella värdena i området. (Jfr. vård- och utvecklingsplanen)
• Festivalen riskerar att påverka den lokala sånglärkpopulationen negativt med hänsyn till påverkan på fortplantningsområdet.
• Festivalen planeras ta området i anspråk i nästan tre veckor (18 juni till 7 juli) om inte längre npga. att städningen drar ut på tiden. (Jfr. vård- och utvecklingsplanen: ”högst under några dagar”)

För att inte bryta mot lagen samt gå stick i stäv med vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, bör festivalen flyttas. Lämpligast är att den inte alls hålls på ängsmarken och med tanke på den långa avstängningen passar den inte heller på Sportfältet. Vi rekommenderar att man följer vård- och utvecklingsplanen och festivalen inte hålls i Nationalstadsparken. Lagen innebär att den inte ska hållas på en sådan tid och på en sådan plats så att sånglärkor eller andra djur och växter skadas och hotas.

Blotta risken att skada kan uppkomma på en art i Nationalstadsparken bör avhålla arrangörer från att vidta åtgärder som kan skada en skyddad art och bör föranleda Länsstyrelsen att förbjuda sådana verksamheter. I detta fall är det inte endast en risk, utan ett faktum, att sånglärkorna tar skada av festivalen.

Under Biologiska mångfaldens dag den 22 maj 2022 genomförde Förbundet för Ekoparken en inventering av ängsmiljön Ladugårdsgärde. Artlistan från inventeringen kommer att finnas tillgänglig i veckan. Det är anmärkningsvärt att en inventering av miljön inte gjorts av Länsstyrelsen eller av Kungliga Djurgårdsförvaltningen inför ett så stort och starkt påverkande evenemang som festivalen Lollapalooza. Det är uppseendeväckande att ambitionerna för artskydd i den av lag skyddade Nationalstadsparken är lägre än den lagstadgade lägsta nivån.

Källor

https://artfakta.se/naturvard/taxon/alauda-arvensis-102979

cdn.birdlife.se

Inventering av sånglärkor på Ladugårdsgärde inom Kungl. Nationalstadsparken 2015, genomförd av bland andra Henrik Waldenström

Naturvårdande skötsel i Stockholms stad Förvaltning och utveckling av gröna områden för biologisk mångfald och rekreation, 2020

https://setterwalls.se/uppdrag/mark-och-miljooverdomstolen-tolkar-artskyddet-i-ljuset-av-fageldirektivet/

Mark- och miljödomstolens utslag (Dom M 9478-20)

https://birdlife.se/fagelskydd/skogen/artskyddet-i-skogen/intressanta-arenden-och-domar/

Men unga studenter som intervjuas av tidningen Mitti medan de tar en fika på ängen Ladugårdsgärde håller inte med:

– Vi behöver grönområden också, säger studenterna till Mitti. I detta får studenterna stöd av forskning både om klimatresiliens och folkhälsa: Att bygga bort naturområden blir dyrt för samhället.

Samtidigt finns det flera sakfel i Jacob Lundbergs från Timbro uttalanden. Ladugårdsgärde, som är en anrik äng med en myllrande mångfald (på bara en dag fann vi hela 327 arter varav 14 rödlistade), kallar han för ”en gräsmatta där man kan rasta hunden och åka skidor på vintern”. Och visst finns hundar och skidåkare bland de många människor och djur som njuter av och lever på ängen. Tillsammans med bland andra sånglärkor, lövgetingbock, våra livsviktiga pollinerare, fladdermöss och tornfalkar. Här har människor bott och verkat tillsammans med naturen sedan vikingatiden. Gravfält och husgrund finns kvar från den lilla byn Medelby som låg här.

Men ”det stora grönområdet Djurgården finns rakt söderut” säger Timbros Jacob Lundberg, som på så sätt visar att han helt missförstått vad Djurgården är och dess historia. Ladugårdsgärde är nämligen en del av Djurgården, en historisk jaktpark som sträcker sig hela vägen upp till Brunnsviken. Något som tankesmedjans utredare borde ha tagit reda på.

Ett riksintresse som Timbro vill förstöra

Nationalstadsparken är ett riksintresse, skyddad av lagen enligt miljöbalken (4 kap. 7 §). Den bevarar både historia, kultur och biologisk mångfald för hela landet. Här finns norra Europas största bestånd av jätteekar, Sveriges tätaste bestånd av kattugglor och en population av bredbandad ekbarkbok som räddat arten för hela landet.

Gustav Hemming (C), regionråd för tillväxt och samhällsplanering håller inte heller med Timbro, utan trycker istället på att vi behöver spara grönområden och minska vårt bilberoende.

Här kan du läsa artikeln i Mitti

Redan högt tryck på Ladugårdsgärde

Gärdets sportfält, som av tradition är en öppen idrottsyta, har fått en stor del inhägnad med höga staket till fotbollsplaner med belysning och hybridgräs. De artificiella ljusen stör fåglar och fladdermöss som har sin fristad i Nationalstadsparken och anläggningen skadar kulturlandskapet ”och hela idén med det öppna Ladugårdsgärdet”, skriver Förbundet för Ekoparken. Uppfattningen delas av Skönhetsrådet, som skriver att anläggningen ”kommer att inkräkta på landskapsrummet och utgöra ett mycket störande visuellt element i Nationalstadsparken”.

På Ladugårdsgärdes ängsmark häckar Sveriges mest stadsnära sånglärkor, sedan hundratals år. Nu hotar festivalen Lollapalooza lärkorna, som kan försvinna för all framtid.

Här kan du skriva på vår namninsamling för sånglärkorna.

Det är kapitalstarka investerare som tjänar på nybyggen

Nybyggda bostäder står tomma samtidigt som inflyttningstrycket på världens städer ökar. Fastigheter är nämligen perfekta att placera sina pengar i. Och den som investerar i fastigheter behöver inte ha någon plan på att någon ska flytta in.

Lösningen på det problemet är inte att bygga bort den natur som fortfarande finns kvar, som behövs för att skydda mot extremväder, för hälsa och rekreation och för framtida generationer. Det finns gott om hårdgjord mark i bra kollektivtrafiklägen i Stor-Stockholmsområdet där man kan bygga bostäder. Kanske inte lika lönsamt som att bygga i gröna naturparker.

Hör mer om detta fenomen i radioprogrammet P3 Dystopia ”Städernas kris”

Den 22 maj arrangerade Förbundet för Ekoparken Biologiska mångfaldens dag på Ladugårdsgärde, tillsammans med Ekologigruppen, Botaniska sällskapet i Stockholm, Lodyn och Livsröset, Svenska rovdjursföreningen, Utmaningen och Djurgårdens Ekolyx.

Tack vare den fina platsen som Etnografiska museet och Carolas Ekos Matmekka erbjöd, kunde vi stå med informationsbord och berätta för allmänheten om det viktiga arbetet i frivilligorganisationer och om Gärdets rika biologiska mångfald.

I vår bioblitz på Ladugårdsgärde hittade Ekologigruppen och Botaniska sällskapet i Stockholm tillsammans med allmänheten hela 329 arter varav 15 rödlistade.

Platsens långa historia som äng och betesmark märks med fynd som ängshavre, luddhavre, äkta johannesört, röllika, gråbo, tjärblomster, baldersbrå, knölsmörblomma, rödsvingel, hundäxing och många fler.

Här hittar du hela listan

Här kan du se de fina bilderna från Ekologigruppen

Ceremoni, guidade turer, skogsbad och fladdermussafari

I en ceremoni vid Livsröset kunde dagens besökare hylla den biologiska mångfalden och dela sina känslor kring det snabba utdöendet av arter som pågår i vår tid. Många ville även följa med ut då Bosse Rosén från Utemaningen erbjöd en vilsam naturnärvaro och närkontakt med mångfalden i vandringen Naturen är kuren.

På en tur kring ängen och gammelskogen ovanför hästhagarna med djurgårdsguide Jenny Rosen fick besökarna höra om människornas samspel med mångfalden sedan vi flyttade in på Gärdet under yngre järnålder. En husgrund från byn Medelby finns kvar i hästhagarna och gravfältet ligger i skogsbrynet. Jenny berättade också om sånglärkornas långa historia av att sjunga för stockholmarna och hur de riskerar att försvinna från Ladugårdsgärde på grund av att stora festivalevenemang under häckningsperioden dödar deras ungar.

Många blev engagerade och ville hjälpa lärkorna och vi har lovat att lägga upp en kampanj för dem, så håll utkik på vår hemsida och sociala medier!

Vandringen ”I rovdjurens spår” leddes av Jenny Rosen tillsammans med Hans Ring från Rovdjursföreningen, genom rovdjurens historia i jaktparken Djurgården och i Sverige. Vi fick lära oss om rovdjurens roll i ekosystemet och insåg att utan rovdjur – ingen biologisk mångfald!

Det fullsatta fladdermussafarit med Lark Davis från Ekologigruppen blev en fantastisk avslutning på dagen! Förutom nordfladdermus och dvärgpipestrell fick vi även se häger, silltrut och bäver i Djurgårdsbrunnsviken, medan näktergalarna sjöng för oss.

Vi vill rikta ett varmt tack till alla organisationer och personer som tillsammans bidrog till denna dag och till en ökad kunskap om Gärdets mångfald!

Vårkvällsvandringen leddes av den kunniga guiden Erik Elvers från Föreningen Natur och Samhälle i Norden. Under kvällen samtalade vi om att Nationalstadsparken måste värnas, för att dessa vackra platser ska fortsätta skyddas som kulturminnen och biologiska spridningsvägar. Här ett bildreportage från är några av platserna som vi njöt utav:

Denna fina pärla är ett av många grönområden i Storstockholm som hotas av skövling. Detta samtidigt som forskning visar hur parker, sjöar, träd och andra grönområden ökar stadsbors fysiska aktivitet och allmänna välbefinnande, den biologiska mångfalden är hotad och skogen skapar klimatresiliens kring våra bostäder.

Nacka kommun vill skövla halva skogen och bygga bostäder. Hösten 2021 håller Nacka kommun samråd för första etappen i exploateringen av Trolldalen. Vill du engagera dig? Läs mer om vår granne, den hotade gammelskogen Trolldalen i Nacka.

Detta är tyvärr en av de mest drabbade platserna i Nationalstadsparken och i den lilla gruppen som vi hade i enlighet med restriktionerna, så hann vi inte plocka upp allt. Vi kommer att återkomma till platsen under senhösten, då grönskan inte döljer skräp i buskagen.

Efter skräponaden bjöd Djurgårdsguide Jenny Rosen på en kort guidad tur och en rofylld skogsvandring för alla sinnen. Naturen kring Kaknäs parkeringsplats är mycket fin. Här sjunger näktergalar, koltrastar och taltrasten ikapp i sena junikvällen. Därför kändes det extra bra att plocka bort skräpet från den vackra naturen.

Vi vill särskilt uppmärksamma medlemsföreningen FSAG, som deltagit med flera medlemmar vid varje Skräponad i kampanjen!

Här kan du läsa mer om vår Skräpplockningskampanj.

Vill du vara med i Skräpplockningskampanjen? Håll utkik i vårt kalendarium och anmäl intresse till nyhetsbrev@ekoparken.org.

Kommer du också att plocka skräp på dina promenader i Nationalstadsparken? Använd gärna hashtags #hållsverigerent #helasverigeplockarskräp #plogga #skräponad #nationalstadsparken25år och uppmärksamma den goda gärningen på sociala medier!

Tagga @forbundetforekoparken på Facebook för din skräpplockning i Nationalstadsparken, så delar vi din post!

Vi behöver ekonomiskt stöd för att driva målet mot Stockholms stad och Gröna Lund (och andra ärenden) framgångsrikt. Vi har engagerat en erfaren processjurist och experter på kulturmiljö, buller och ventilation. Förbundet för Ekoparken och andra ideella organisationer vann i Mark- och miljödomstolen mot Stockholms stad och Gröna Lund. Detaljplanen för Skeppsholmsviken 6 upphävs. Gröna Lunds planerade utvidgning stoppas. Domen är bra för det sätt som den fäller detaljplanen. Detaljplanen fälls för att den strider mot lagen om Nationalstadsparken: detaljplanen medger en ”utvidgning” vilket strider mot förarbetena, enligt vilka enbart ”kompletteringar” är tillåtna. Med ”ett förverkligat planförslag skulle Gröna Lunds dominans över området öka. Fronten mot vattenrummet kommer enligt domstolens uppfattning förändras påtagligt. Därmed skulle områdets karaktär med grönska och byggnader för rekreation från olika tider och deras förhållande till Djurgårdens parklandskap ändras och områdets kulturhistoriska värden skadas.” Domen är dock överklagad till Mark- och miljö överdomstolen, där vi kan behöva fortsätta kampen för Djurgården. Här kan du läsa mer om domen.

Vi har målsättningen att få ihop ca 100.000 kr. Bidrar gör Du genom att swisha kampanjen på 1232948909. Insamlingen är märkt ”Gåva Ekoparken”. Om du saknar Swish kan stödja oss genom ett bidrag via vårt pg 447 07 29 – 7.

Skriv också gärna på vår protestlista mot Gröna Lunds utbyggnad med höga åkattraktioner som skulle skymma den äldre bebyggelsen i Djurgårdsstaden, Liljevalchs konsthall, Hasselbacken och Skansenberget!

Vi är mycket tacksamma för allt stöd vi kan få!

Richard Murray

Ordförande Förbundet för Ekoparken

Vår ordförande Richard Murray tog sällskapet på en tur i Experimentalfältets historia, grundat på initiativ av Abraham Niclas Edelcrantz. Huset där Förbundet för Ekoparken grundades var en gång en av Experimentalfältets byggnader, nämligen Gula Villan på Stockholms universitet campus. (Det byggdes 1883 och där bodde Experimentalfältets intendent.) I Bergiusdalen fick vi föreställa oss hur Projekt Pollinera Parken kommer att skapa en grönskande dal. Vackra naturmiljöer kring Lappkärret och lantliga miljöer kring koloniträdgårdarna och 4H-gården berättar om det levande natur- och kulturarvet i Nationalstadsparken. Vi fick även höra intressanta anekdoter från tiden då det var skjutbanor på Stora Skuggan.

Den andra turen gick till Lilla Skuggan, med Jenny Rosen, natur- och kulturguide i Djurgårdens Ekolyx. Här fick vi möta jätteekar och pratade om deras historia, biologiska mångfald och betydelse i folktron. Vi rörde oss i Bellmans fotspår och lärde känna en av hans närmaste vänner, Helena Quiding, som bodde nere vid vattnet. Vi passerade även Edelcrantz bostad, och fick höra om grannfejden mellan Quiding och Edelcrantz. Under turen fick vi ta del av några hemliga smultronställen.

Mellan turerna fikade vi tillsammans i amfiteatern på de gröna kullarna där skjutbanorna en gång låg.

När betesmarker och fornlämningar röjs fram synliggörs det historiska landskapet, samtidigt som det gynnar den biologiska mångfalden. Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning använder hästar i arbetet, för att kunna gå extra varsamt fram i kulturmiljön. Hästarna möjliggör ett miljövänligt arbetssätt, och skapar levande kulturhistoria. Här kan du läsa mer om hästarna som jobbar i kulturreservatet.

Mer om Igelbäckens kulturreservat