Idén att bebygga Ladugårdsgärde har som väl är inget stöd, varken bland lokalbefolkningen eller politiskt i stadshuset. Området är dessutom formellt skyddat av lagen om Nationalstadsparken.

– En av poängerna med Nationalstadsparken är att man en gång för alla bestämt att det här området är fredat för framtiden, precis som nationalparkerna i fjällen och runt kusterna, säger slottsfogde Magnus Andersson till tidningen Mitt i. Ju mer staden bebyggs, desto mer värdefulla blir grönområden som Gärdet, förklarar han.

Men det händer att intrång görs i parken och dess värden måste fortsatt försvaras.

– Att Timbro inte begriper hur viktigt det är med grönområden i städer – det är ju vad hela världen håller på med just nu, säger Förbundet för Ekoparkens ordförande Richard Murray till tidningen.

Läs artikeln i Mitt i

Bygget överklagades av boende, Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening, Förbundet för Ekoparken och Kungliga Djurgårdsförvaltningen, KDF.

Mark- och miljööverdomstolens dom i kv Genua är värdefull. Visserligen ansåg Mark- och miljööverdomstolen inte att skadorna på vegetationen strax utanför och i nationalstadsparken vara av den art att det kunde betraktas som påtaglig skada (utanför) eller negativ inverkan av någon betydelse (inom Nationalstadsparken), vilket vi, som klagande hävdat. Men ändå upphäver Mark- och miljööverdomstolen detaljplanen pga av närheten till Nationalstadsparken och då för att boende i det befintliga bostadshuset inte haft anledning att vänta sig en ny bebyggelse i detta läge, så nära Nationalstadsparken. Detta i kombination med en avsevärd försämring av bostädernas kvalitet i det befintliga bostadshuset blir då utslagsgivande för upphävandet av detaljplanen.

Domsskälen är sådana att det inte skulle löna sig att göra ett nytt försök med samma förslag till detaljplan. Hade Mark- och miljööverdomstolen upphävt detaljplanen pga av något formellt fel, t.ex. att ärendet tagits på delegation istf av fullmäktige, hade vi säkert fått tillbaka samma detaljplanen för ny prövning.

Närheten till nationalstadsparken har således varit utslagsgivande, men inte ensamt. Det är i kombination med den försämrade bostadskvaliteten i de befintliga bostäderna som Mark- och miljööverdomstolen upphäver detaljplanen.

Läs mer

”Bygge på Gärdet avgörs i högsta instans”

Det är fel plats, fel tid och fel omfattning!

säger Catherine Engellau, vice ordförande för Djurgårdens Hembygdsförening.

Hör intervjun med Katrin Engelau i P4 Stockholm

I radioprogrammet säger Magnus Andersson, KDF, att deras uppdrag är en balansgång mellan olika intressen och att natur och kultur ska balanseras mot boende, arbetsplatser, idrott m.m. Men uppdraget är att utveckla biologisk mångfald, kulturmiljöer och rekreationsmöjligheter i Nationalstadsparken utan att skada natur- och kulturvärden. Nationalstadsparken ska inte exploateras utan skyddas.

Ingen svår balansgång

I själva verket har bostäder och arbetsplatser absolut ingenting med Nationalstadsparkens värden att göra. Idrott och festivaler kan räknas in i ”rekreation”, under villkoret att ingen skada uppstår på natur och kulturvärden. Ordet ”balansgång” låter som att man ibland behöver göra avkall på natur- och kulturvärden för att gagna andra värden. Men så är inte alls fallet. Lagen om Nationalstadsparken förbjuder strikt ”negativ inverkan av någon betydelse för de avsedda värdena”. Här finns ingen svår balansgång, utan tydliga riktlinjer.

Därför framförde vi kritik vid det samrådsmöte den 1 juni i år, som nämns i intervjun. Evenemang måste genomföras med hänsyn till den vilda naturen och till områdets unika kulturvärden.

Skyddad natur säljs ut till musikfestival

Nyfödda rävungar, harpaltar, rådjurskid, nykläckta fågelungar lämnas ensamma då deras mammor hindras från att nå sina bon på grund av de stora stängsel som satts upp runt musikfestivalen Rosendal Garden Party.

Djurens ungar får betala med sina liv för den intäkt som tillförs Kungl. Djurgårdens förvaltning då marken i Nationalstadsparken hyrs ut 9-11 juni till festivalarrangören Scorpio. Det görs under den viktigaste perioden för viltets fortlevnad.

Det skriver Djurgårdens hembygdsförening i ett öppet brev till KDF angående Rosendal Garden Party.

Ängen där lärkorna har ungar klipps ned

Halva ängen Ladugårdsgärde har i år klippts redan i maj. Detta är områden som sånglärkorna häckar på. Vi hann inte dokumentera vad som hände med lärkornas ungar under denna klippning.

Redan i Lärkprojektet 2015 noterades att den klippning som utförs tidigt på säsongen, för att styra lärkornas häckning bort från områden som används av Nationaldagsgaloppen, gjorts väl stor och borde reduceras. Att döma av årets karta som KDF skickat och som utvisar var klippning planerats, har detta råd inte följts utan klippningen har snarare utökats.

Den 16 juni rullar maskinerna ut igen, inför Lollapalooza. Hela två veckor innan rekommenderat där det finns markhäckande fåglar. Vi hade hoppats att rekommendationer för Stockholms stad i år skulle efterlevas på Ladugårdsgärde: Ingen slåtter före 1 juli.*

Magnus Andersson, slottsfogde, svarade förra året i radio att festivalen kan genomföras bättre både med avseende på utbredning på fältet och tidpunkt för evenemanget. Men i år börjar festivalen till och med tidigare än förra året, redan 29 juni. Förbundet för Ekoparken undrar hur fågelungarna ska skyddas från att bli överkörda?

* ”Mitten eller senare delen av juli är idag ett gott riktmärke för den rätta tiden att sätta igång slåttern. Då har de flesta växter hunnit samla tillräckligt med näring och sätta frö, och gräsmarkhäckande fåglar har oftast fått sina ungar på vingarna då” Naturvårdande skötsel i Stockholms stad.

* ”Tidpunkterna för slåtter inte ligga innan första veckan i juli. I Stockholm får slåttern gärna ske senare med hänsyn till markhäckande fåglar som sånglärka,” Naturvårdande skötsel i Stockholms stad, s. 82.

Stick i stäv med Vård- och utvecklingsplanen

”Ingen annanstans kan man så nära stadens centrum uppleva lärkans sång”! Orden kommer ur Vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, och är skrivna om Ladugårdsgärde.

Där står också att läsa, om rekreation och nyttjande på Ladugårdsgärde:

• Ladugårdsgärdes många olika rekreationskvaliteter ska bevaras och utvecklas. Funktionerna som rekreationsområde, sportfält och plats för tillfälliga evenemang ska bestå. Det ska vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärde för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader.
• Evenemang ska i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen. Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Stick i stäv med överenskommelse

Ett gemensamt lärkprojekt och ett tvåårigt samråd mellan FFE och dåvarande slottsfogden Gunnar Haeger genomfördes för cirka tio år sedan inför den första Nationaldagsgaloppen på Ladugårdsgärde. Det här resulterade i en rapport 2015 och Nationaldagsgaloppen godkändes av FFE, på villkor att rekommendationerna i lärkprojektets rapport följdes. Redan i Lärkprojektet 2015 noterades att den klippning som gjorts tidigt på våren, för att styra lärkornas häckning bort från Nationaldagsgaloppens områden, blivit väl stor och borde reduceras.

Lärkinventeringen hade visat att lärkorna häckar över i stort sett hela Ladugårdsgärde. Därför måste evenemang genomföras med stor försiktighet. Men trots överenskommelsen med KDF, har klippningen i år utökats istället för att ha begränsats. Till Nationalsdagsgaloppen har lagts Veterandagen, som också motiverar klippt yta, enligt KDF, och redan kring slutet av maj klipptes halva fältet, till stora delar de ytor som är bäst för lärkornas häckning. Ett mycket stort antal häckningar torde därav ha förhindrats eller förstörts. Och den 16 juni klipptes nästan hela resten av ängen, med endast 15 % i utkanterna lämnade.

Här kan du läsa mer om vår kamp för den mångfaldsrika ängen Ladugårdsgärde

Vi hade hoppats att de rekommendationer som gäller i Stockholms stad nu skulle efterlevas på Ladugårdsgärde: Ingen slåtter före 1 juli. Men i år börjar festivalen till och med tidigare än förra året, redan 29 juni. Och gräset maskinslåttras långt innan dess.

Förbundet för Ekoparken påtalade redan efter festivalen 2019 att en klippning före midsommar allvarligt skulle hota sånglärkorna på Ladugårdsgärde. Vi har även startat en namninsamling, som tyvärr fortfarande är lika aktuell.

Skriv under vår namninsamling här

Sånglärkorna bär på sina vingar upp både natur- och kulturminnen. Vi uppmärksammar deras rätt att vara ostörda under sin häckning i Nationalstadsparken!

Polisutredning pågår

Rekommendationen i Stockholm är att vänta med slåtter till juli månad på ängar med markhäckande fåglar. Länsstyrelsen godkände ändå den slåttern inför Lollapalooza 2022, baserat på att KDF i sin anmälan av åtgärden lovat att spara den sydöstra delen av ängen åt lärkorna och att tre stora ytor skulle sparas från klippningen.

Länsstyrelsens beslut om godkännande lyder således: ”Länsstyrelsen har från allmän naturvårdssynpunkt inget emot den anmälda åtgärden, under förutsättning att den utförs i enlighet med anmälan och utelämnar den sydöstra delen.”

Men istället för att spara denna lärktäta del av ängen så som utlovat, klipptes HELA Ladugårdsgärde, och detta utreds nu för artskyddsbrott.

Inför 2019 tillfrågades aldrig ens Länsstyrelsen och inget samråd hölls innan slåttern. Då var dessutom sånglärkorna rödlistade. Det året grusades 25 000  kvadratmeter av ängen. FFE skickade in en begäran till Länsstyrelsen om att utreda ansvaret för skadorna på Nationalstadsparken till följd av festivalen Lollapalooza och om det är befogat väcker åtal, men efter 1,5 års handläggningstid beslutade Länsstyrelsen att inte vidta någon åtgärd, bland annat eftersom sånglärkorna slutat vara rödlistade 2020 (?)

Mark- och miljödomstolens utslag (Dom M 9478-20) beträffande länsstyrelsens (bristfälliga) tillsyn av festivalen Lollapalooza på Ladugårdsgärde 2019: Länsstyrelsen måste se till att Gärdets sånglärkor skyddas enligt Artskyddsförordningen och samråd måste ske innan Lollapalooza genomförs på Ladugårdsgärde.

Vi har fortfarande inte fått besked om samråd inför festivalen 2023, trots att biljetter säljs utan synbara förändringar eller anpassningar sedan förra året. Och trots att artskyddsbrott alltså utreds.

Här kan du läsa mer om bakgrunden till den pågående polisutredningen

Full av biologisk mångfald

Under Biologiska mångfaldens dag 2022 arrangerade Förbundet för Ekoparken en bioblitz och fick en rik artlista av djur- och växtliv, hela 329 arter varav 15 rödlistade. Växterna på ängen Ladugårdsgärde bär platsens historia. Detta har varit en av stadens stora betesängar. Här tog Ladugårdslandets kogubbar och getgummor ut djuren på bete. En slåtter på Ladugårdsgärde bör också anpassas efter växternas livscykel, så att de hinner fröa av sig och inte försvinner från platsen.

Ladugårdsgärde är ett levande kulturminne, värt att bevaras. En festival har självklart också sitt egenvärde, men på en sådan känslig plats måste den anpassas, om det ens är där den bör hållas.

Får inte spärras av i mer än några dagar

”Ingen annanstans kan man så nära stadens centrum uppleva lärkans sång”! Orden kommer ur Vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, och är skrivna om Ladugårdsgärde.

Där står också att läsa, om rekreation och nyttjande på Ladugårdsgärde:

• Ladugårdsgärdes många olika rekreationskvaliteter ska bevaras och utvecklas. Funktionerna som rekreations- område, sportfält och plats för tillfälliga evenemang ska bestå. Det ska vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärde för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader.
• Evenemang ska i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen. Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Här kan du läsa mer om vår kamp för Sveriges mest stadsnära sånglärkor

Vi anser att planbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning brister i flera avseenden, till följd av att utredarna inte varit intresserade av andra alternativ. En arkitekttävling om att bygga ett nytt vattentorn på just vid Uggleviksreservoaren utlystes redan innan miljökonsekvensbeskrivning med alternativ hade presenterats.

– Den tar sin stora plats men den smälter in fantastiskt väl i naturen. Den ser ut som ett grekiskt tempel, säger FFE:s ordförande Richard Murray i ett inslag i SVT Nyheter /Stockholm.

Se nyhetsinslaget här

Exempel på brister i underlaget

• Utredningen har visat, säger man i lokaliseringsutredningen (gjord av SVOA) att ”det inte är möjligt att bygga ut någon av de befintliga reservoarerna på grund av bland annat kulturmiljöaspekter.”
• Omsorgen om kulturmiljön är dock inte större än att samtliga alternativ som man sedan går vidare med (Uggleviken, Loudden, Hjorthagen och Vanadis) innebär rivning av det grönklassade vattentornet.
• I MKBn jämställs alla dessa fyra alternativ i fråga om rivningen av det befintliga, kulturmiljöklassade vattentornet. Detta är en betydelsefull negativ post i MKBn. Möjligheten att behålla detta som reservvattentorn eller för annan användning undersöks inte.
• I lokaliseringsutredningen sägs att ”Alla fyra alternativa lokaliseringar klarar de grundläggande kraven för en ny reservoar.”
• ”Kostnaden för en ny reservoar är ungefär likvärdig i samtliga alternativ.” Kostnaderna är således inget argument för att välja Uggleviken. Det uppges i stället vara omsorgen om kulturmiljön. (Samtidigt som man förutsätter att det grönklassade vattentornet i Uggleviken rivs.)
• Alternativen till Uggleviken döms ut med överdrivna beskrivningar av negativa konsekvenser för övriga alternativ. Från början hävdades beträffande alternativ Loudden att det skulle kräva nedtagning av en mängd alléträd längs Valhallavägen. Efter att detta påstående ifrågasattes har det visat sig att ledningen till Loudden kan dras under Ladugårdsgärde utan att beröra Valhallavägen.
• Som ett minus för alternativet Hjorthagen framhålls att ett nytt vattentorn skulle vara negativt i förhållande till den blåklassade funkisbebyggelsen i Hjorthagen. Om ett nytt vattentorn skulle förläggas i närheten av den gamla gasklockans plats skulle det vara på behörigt avstånd från funkisbebyggelsen och i alla fall lika långt ifrån som den planerade bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden kommer att hamna.
• De negativa konsekvenserna av alternativet Uggleviken tonas däremot ned. Stadsbyggnadskontoret kallar i planbeskrivningen intrången i naturmiljön vid byggande av ett nytt vattentorn i Uggleviken för ”små” resp ”måttliga”. Det är mycket förvånande med tanke på att stadens egna facknämnder lyfter fram höga naturvärden vid Uggleviken och skador på dessa av ett nytt vattentorn och rivning av det gamla. Kompensationsåtgärder aviseras, men det är mycket osannolikt att man någonsin får tillbaka några 80-åriga träd på det blottlagda berget.
• Intrången under byggtiden är mycket sparsamt beskrivna trots att de kan komma att fortgå under 8-10 år och beröra (15-20 lastbilar, 100 fordonsrörelser/dygn) ett ganska stort område. I planbeskrivningen bedöms planförslaget ”inte påverka rekreationsvärdena i Nationalstadsparken eller värdena i riksintresset för friluftsliv.” Facknämnderna beskriver området som betydelsefullt för friluftsliv och att byggnationen skulle innebära en stor negativ konsekvens för detta.
• Lokaliseringsutredningen hävdar att driftskostnaderna blir högre – utan att det stödjs av någon kalkyl – i alternativ Uggleviken. I den kostnadsjämförelsen är inte renoveringskostnaden för de befintliga ledningar som används i Uggleviksalternativet – och sänker investeringskostnaden – medtagen (detta som svar på förfrågan vid samrådsmöte). i Uggleviksalternativet utnyttjar man befintliga – ganska gamla – ledningar som så småningom måste renoveras.
• Av vikt för utredningen om alternativ är befintlig ledningsstruktur. Varför utredningen inte framhållit den stora vattenledning som går från det nuvarande tornet till Hjorthagen och vidare mot Lidingö (som också vattenförsörjs från Stockholm) är obegripligt. Den vattenledningen är av stort värde om man överväger en placering av ett nytt vattentorn i Hjorthagen.

Förslaget av Gert Wingårdh är inte anpassat till landskapet

Exemplen talar för att lokaliseringsutredningen bedrivits på ett sätt som gynnat Uggleviksalternativet. Vi begär därför en oberoende, förutsättningslös utredning av alternativen.

Vi vill också framhålla att om det skulle visa sig att om något av alternativen till Uggleviken skulle innebära högre kostnader detta inte kan diskvalificera ett sådant alternativ. Vad det i slutändan handlar om är huruvida intrång och störningar i Kungliga Nationalstadsparken alls ska accepteras. Och om så ändå skulle vara fallet är frågan vad Nationalstadsparken är värd och vad det är värt att bibehålla dess kvaliteter.

Ett ytterligare viktigt motiv för att återremittera ärendet för förnyad utredning är det planerade nya vattentornet ritat av Gert Wingårdh. Paul Hedqvists byggnad utmärks av anpassning till landskapet med liten visuell påverkan, medan den nya anläggningen är utformad på ett sätt som är ägnat att dominera upplevelsen av landskapet både på håll och på nära håll inne i skogen. Detta är effekten av kombinationen av design – vattentornet är ritat onödigt högt – och en synnerligen olycklig placering.

Läs hela vårt yttrande här

Bilaga: Utlåtande av Anders Wörman, professor i vattendragsteknik, KTH

Också Samfundet S:t Erik har skickat in ett yttrande

Nytt yttrande om Uggleviksreservoaren, Norra Djurgården

Vi gjorde ett stort misstag och fattade ett felaktigt beslut. Men vi kan inte dra tillbaka det längre eftersom planen är lagakraftvunnen och bygget i gång, säger Björn Ljung (L), gruppledare i stadsbyggnadsnämnden, till Fastighetsnytt.

Länsstyrelsens beslut är ett glädjande besked för alla som vill bevara Djurgårdens kulturhistoria. Beskedet kommer efter att både Djurgårdens hembygdsförening och förbundet för Ekoparken överklagade stadsbyggnadsnämndens beslut.

Länsstyrelsen skriver att ”stora träd, terrass och grusade gångvägar, stödmurar, Bellmanstatyn, springvatten, inramande vegetation, portal, balusterräcken och det aktuella lusthuset” hör till Hasselbackens kulturhistoriska värden och karaktär. Och att rivning av ”värdebärande egenskaper som bidrar till miljöns karaktär kan leda till att kulturvärdena fragmenteras och försvagas och innebära att platsens kulturhistoriska läsbarhet som helhet minskar.”

Ett beslut grundat i kunskap

Vi gläds åt ett beslut som rimmar väl med den kunskap som natur- och kulturföreningar har förmedlat.

I Förbundet för Ekoparkens granskningsyttrande från mars i år, om Konsthallen 15 m.fl., ställer vi oss kritiska till förslaget om utbyggnad av Hasselbacken, samt konstaterar att ägaren redan rivit kulturbyggnader utan lov.

”Den nye ägaren har gått händelserna i förväg genom att rasera den rekonstruerade 1800-talsentrén och plocka bort den likaledes, pietetsfullt rekonstruerade musik/serveringspaviljongen,” skriver förbundet i yttrandet.

Läs Förbundet för Ekoparkens granskningsyttrande om Konsthallen 15 m.fl.

Nu vill vi se lusthusets återförande!

Enligt uppgift finns den rivna paviljongen från Hasselbackens kulturmiljö nu på Värmdö, hos en kompis till ägaren Björn Ulvaeus. Efter att Länsstyrelsen nu konstaterat att både rivningen och det i efterhand givna rivningslovet varit fel, hoppas vi att den karaktäristiska paviljongen ska återföras till Hasselbackens kulturmiljö.

Läs vår överklagan av stadsbyggnadsnämndens beslut

Den 12 juli 2022: ”Förbundet för Ekoparken överklagar härmed rubr. detaljplan för Hasselbacken och Pop House Hotell och yrkar att Mark och miljödomstolen upphäver beslutet i Stockholms kommunfullmäktige den 14 juni att anta denna detaljplan.

Vi hänvisar till vårt granskningsyttrande samt till motsvarande yttranden från Statens Fastighetsverk, Kungliga Djurgårdens förvaltning och Länsstyrelsen i Stockholm. Planen strider uppenbart mot MB 4 kap. 7 par., lag om Nationalstadspark enligt vilken det inte är tillåtet att skada ”det historiska landskapets natur- och kulturvärden.”

Dp godtar den förvanskning av PopHouse hotell, som skett, genom att inte vidhålla att bottenvåningen ska ha ett publikt innehåll och genom att förgården ska vara öppen. Även detta är skäl att upphäva kommunfulllmäktiges beslut.”

MÖD godtar Gröna Lunds och Stockholms stads beskrivningar

MÖD godtar nästan fullständigt Stockholms stads och Gröna Lunds utredningar av miljökonsekvenser. De brister vi – de ideella föreningar som motsatt sig detaljplanen – anfört instämmer MÖD i viss mån i, men säger i nästa andetag att bristerna i underlagen och de befarade skadorna inte är så stora att detaljplanen måste upphävas. Det är tydligt att MÖD inte fäster något större värde vid de utredningar vi, som motsatt oss detaljplanen, låtit göra med hjälp av välrennomerade experter. MÖD tar också fasta på olika utfästelser i planbeskrivningen om belysning, färgsättning, gröna inslag, ljuddämpning och genomsiktliga konstruktioner. Domen ger därmed ett resonabelt intryck.

Miljölagstiftningens stora svaghet är att den många gånger rymmer en ganska vid tolkningsmån. Vad är ”skada”? Hur ska ”endast en obetydlig negativ inverkan på skyddade värden” tolkas? Den tolkningsmånen har MÖD utnyttjat för att ge Gröna Lund grönt ljus. Hur utfästelserna infrias återstår att se. Planbeskrivningen är ju inte bindande, som MÖD själv konstaterar.

Saknas tydliga illustrationer på vad detaljplanen medger

Så här skriver MÖD i domen: ”Det går visserligen att ifrågasätta om dessa bilder redovisar åkattraktionerna i den färgsättning som beskrivits som karaktäristiskt för ett nöjesfält. Det är även en brist att det i planbeskrivningen saknats tydligt illustrerande exempel på ett fullt ianspråktagande av den byggrätt som detaljplanen medger. Det får till följd att det är svårare att bedöma om den eftersträvade genomsiktligheten uppnås och hur det gröna vegetationsbandet påverkas. Bristerna i underlaget försvårar bedömningen av detaljplanens konsekvenser, men Mark- och miljööverdomstolen bedömer att illustrationsmaterialet och planbeskrivningen tillsammans är tillräckligt väl utformade för att skapa förståelse för vad planen innebär.”

MÖD prövar inte behovet av komplettering

En viktig fråga i den första instansen – Mark- och miljödomstolen (MMD) – var huruvida Gröna Lunds expansion från sitt nuvarande område ända bort till Spårvägshallen skulle betraktas som en tillåten komplettering eller en otillåten utvidgning av ett bebyggt område. MMD dömde att det var en otillåten utvidgning och upphävde detaljplanen. Nöjesparkens yta utvidgas med 30 procent.

MÖD ser detta på ett annat sätt. Argumentationen för detta är ofullständig. ”Mark- och miljööverdomstolen anser att ett genomförande av detaljplanen inte skulle innebära ett intrång i parklandskap eller naturmiljö samt att det är fråga om en tillåten komplettering av befintlig bebyggelse.” MÖD anser således att planen inte ska upphävas på den grunden.

Eftersom det gäller en hårdgjord yta i form av en parkeringsplats går det att hålla med om att några naturvärden inte skadas om man bortser från utbyggnaden i vattnet. Huruvida expansionen också är en tillåten komplettering resonerar MÖD inte om utan fastslår helt sonika att den är tillåten. I förarbetena till lagen (prop. 1994/95:3, s. 43) heter det: ”Nya byggnader och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera bör därför i princip inte medges.” MÖD för inte något resonemang om varför denna utbyggnad behövs för att Gröna Lund ska kunna fungera.

I samband med detta resonemang refererar MÖD till den dom som gav klartecken för den mycket stora utbyggnad av Stockholms universitet med tillhörande studentbostäder, som nu sker i inne i Nationalstadsparken, i Albano. Sammanlagt gällde det 150.000 kvm byggvolym (15 Hötorgsskrapor). MÖD skriver att ”I praxis har detaljplaner med betydligt större byggrätt medgivits inom Nationalstadsparken (jfr RÅ 1998 not. 101 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 9 april 2015 i P 5580-14).”

Kulturmiljöer får skadas styckevis

Också när det gäller bedömningen av skador på det historiska landskapets natur- och kulturvärden faller MÖD tillbaka på en tidigare dom. ”Bedömningen av skada ska inte enbart utgå från synintrycket från en viss plats, utan en helhetsbedömning bör göras, där Nationalstadsparken ska ses i sitt sammanhang (jfr rättsfallen RÅ 1998 not. 101 och HFD 2011 ref. 4).” Alltså, den skada som uppstår genom att åkattraktionerna blockerar bilden av Skansenberget sett ifrån Saltsjön och Skeppsholmen är ovidkommande eftersom åkattraktionerna inte skymmer berget sett från andra håll, t.ex. från Djurgårdsbrunn!

MÖD gör en mycket samvetsgrann genomgång av förarbetenas krav på ny bebyggelse och konstaterar att ”Åkattraktionerna kommer även att från vissa utsiktspunkter skymma annan bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och av betydelse för riksintresset, såsom Hasselbacken och Liljevalchs. Från Solliden, vid utblickar mot Stockholms innerstad, kommer topparna att skymma delar av den idag obrutna fronten mot vattnet, samt från vissa håll inskränka vyn mot stadens kyrktorn. Som framgår av kulturmiljöutredningens analys är det inte heller uteslutet att de tilltänkta åkattraktionerna påverkar synligheten för andra landmärken än de som lyfts fram i fotomontagen.”

MÖD ger här oss som motsatt oss detaljplanen rätt. Just detta har vi hävdat.

Men vad hjälper det när MÖD i stycket därefter gör följande bedömning: ”Enligt Mark- och miljööverdomstolen innebär dock inte enbart den omständigheten att ett av flera viktiga intressen i Nationalstadsparken tar en större yta i anspråk och blir mer iögonfallande vid såväl anblick som utblick att Nationalstadsparken skadas.”

Denna bedömning skiljer sig markant från skaderekvisitet så som det uttrycks i förarbetena till lagen: ”Med skada i den nu aktuella bestämmelsen avse negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena.” (prop. 1994/95:3, s. 50)

Riksantikvarieämbetets yttrande noteras av MÖD men avgörande är Länsstyrelsens uppfattning, enligt MÖD.

När det gäller riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården återkommer MÖD till ett argument som använts i andra fall. ”Avsaknaden av en entydig definition av riksintresset innebär att kommunen inte kan sägas ha gått utanför sitt handlingsutrymme.” Riksintressen för kulturmiljön är avsiktligt generellt skrivna för att inte gå förlorade i en oändlig uppräkning av detaljer. MÖD utnyttjar detta för att kunna medge nästan vilka ingrepp i kulturmiljön som helst. Ett tidigare uppmärksammat fall gällde Slussen, vars ikoniska klöverbladslösning inte gavs något skydd av MÖD – i det fallet trots att Slussen faktiskt fanns med i en uppräkning av värdefulla anläggningar i innerstadens kulturmiljö!

Domen innebär farliga prejudikat för Nationalstadsparken och kulturmiljöer av riksintresse

Domen riskerar att bli prejudicerande i flera avseenden.

1)  En prövning av om en ny byggnad eller anläggning behövs för att en befintlig verksamhet ska kunna fungera är ovidkommande. Detta bäddar för stora utbyggnader och nya verksamheter i Nationalstadsparken.
2) Nya, mycket stora byggrätter inom parken kan medges med hänvisning till Stockholms universitets, inkl. studentbostäder, mycket stora utbyggnad i Albano.
3)  Betydande skador på kulturlandskapet kan tillåtas med argumentet att det enbart är en aspekt eller en del av kulturlandskapet som skadas.
4)  Riksantikvarieämbetets yttrande saknar relevans. Länsstyrelserna, som i många fall gör en mer politisk bedömning och inte besitter samma antikvariska kompetens som tidigare, får fälla avgörandet.
5) Skyddet för riksintressanta kulturmiljöer kan enkelt kringgås.

Inom Nationalstadsparken kan detta få stora konsekvenser, t.ex. vad avser tillbyggnader av Hasselbacken och Stallmästaregården. Men också i andra delar av landet med ”skyddade” kulturmiljöer kan detta få stor – negativ – betydelse.

Nu krävs bygglov

Nu ska Gröna Lund söka bygglov – enligt vd för Parks & Resorts har Gröna Lund haft som tradition att inte göra det utan fått bygglov i efterhand. Men nu är det detaljplanelagd mark, så nu får nog Gröna Lund söka bygglov innan man sätter i gång med att bygga. Det är många krav som då ska uppfyllas om man tar planbeskrivningen på allvar. Bygglovsansökan kan prövas i alla dessa avseenden.

Buller och boendemiljö olöst fråga

Därtill kommer det olösta föreläggandet gällande bullerstörningar från det befintliga nöjesfältet. Fortfarande har Gröna Lund och det kommunala bolaget Stadsholmen, som äger fastigheten Falkenbergsgatan/Allmänna gränd, inte uppfyllt kraven i Stockholms stads föreläggande om bullerdämpning från det befintliga nöjesfältet.

”Enligt Mark- och miljööverdomstolen råder det ingen tvekan om att en utvidgning av nöjesfältet innebär högre bullernivåer för i vart fall boende längs Falkenbergsgatan.” Ändå ”anser Mark- och miljööverdomstolen att tillräcklig hänsyn till de boendes utomhusmiljö har tagits så att det tillkommande bullret inte kan betraktas som en betydande olägenhet.”

Men så är det inomhusmiljön. ”Genomförandet av detaljplanen förutsätter att åtgärder vidtas för att tillförsäkra de boende en god inomhusmiljö”, skriver MÖD. Eftersom man hitintills inte lyckats lösa bullerproblemet är MÖDs avslutande förhoppning kanske väl djärv: ”Mark- och miljööverdomstolen anser att det, trots vad motparterna har anfört, i tillräckligt hög grad är utrett att det är möjligt att åstadkomma en godtagbar inomhusmiljö som uppfyller såväl Folkhälsomyndighetens bullerkrav som andra krav avseende temperatur och ventilation.”

Vi får väl se.

Strandskydd

Slutligen delar MÖD inte MMDs bedömning att stranden skulle vara ianspråktagen på ett sätt som innebär att den inte är allemansrättsligt tillgänglig. Därför kommer det att krävas en dispens från strandskyddet för att utvidga en pågående verksamhet, något som möjligen kan medges om utvidgningen inte kan genomföras utanför området. MÖD tror att en sådan dispens ska kunna ges.

Vi får väl se.

På Ladugårdsgärde häckar Sveriges mest stadsnära sånglärkor och efter denna kyliga vår är det många ungar som ännu inte blivit stora nog att kunna undkomma klippmaskinerna. Ladugårdsgärde är en del av den kungliga nationalstadsparken.

Klippningen skedde för att bereda plats för en tre dagars musikfestival, Lollapalooza. Förbundet för Ekoparken påtalade redan efter festivalen 2019 att en klippning före midsommar allvarligt skulle hota sånglärkorna på Ladugårdsgärde.

Tanken på de döda fågelungarna och den respektlösa behandlingen av ängens mångfald upprör många och Förbundet för Ekoparkens namninsamling har redan skrivits under av nära 1500 personer på bara några dagar.

Skriv under vår namninsamling här

Inslag i P4 Stockholm

”När man klipper hela ängen där lärkorna häckar så kommer man, när man gör det så tidigt som man gjorde i år, att döda fågelungar”, säger Jenny Rosen i inslaget.

I inslaget berättar Jenny Rosen att Förbundet för Ekoparken har sedan 2019 uppmärksammat att sånglärkornas ungar dödas av klippmaskiner om de kör in på ängen innan ungarna blivit flygfärdiga. Rekommendationen i Stockholm är att vänta till juli månad på ängar med markhäckande fåglar.

Hör inslaget här

Länsstyrelsens beslut baserat på brutet löfte

KDF svarar i P4 Stockholm på vår kritik, att klippningen har fått godkänt av Länsstyrelsen. ”Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det är rimligt att hålla ett evenemang på den här platsen, med hänsyn till djur och natur”, säger Magnus Andersson, slottsfogde.

Men Länsstyrelsens godkännande baserades på att KDF i sin anmälan lovat att spara den sydöstra delen av ängen åt lärkorna: ”Därvid sparas tre stora ytor som ej klipps, för att lärkan skall kunna häcka en eventuell andra gång.”

Länsstyrelsens beslut om godkännande lyder således: ”Länsstyrelsen har från allmän naturvårdssynpunkt inget emot den anmälda åtgärden, under förutsättning att den utförs i enlighet med anmälan och utelämnar den sydöstra delen.”

Men istället för att spara denna lärktäta del av ängen så som utlovat, klipptes alltså HELA Ladugårdsgärde!

Vi är dock lättade att höra Magnus Andersson säga i radio att evenemanget kan genomföras bättre både med avseende på utbredning på fältet och tidpunkt för evenemanget. Vi hoppas att de rekommendationer som gäller i Stockholms stad hädanefter ska efterlevas på Ladugårdsgärde: Ingen slåtter före 1 juli.

Hör detta inslag här

Bättre att välja en plats som inte är ett grönområde

– Det är polisens uppgift att utreda om det är den som upplåter marken, arrangören eller den entreprenör som utförde klippningen som är ansvarig, säger FFEs ordförande Richard Murray till tidningen Mitt i. I intervjun med tidningen konstaterar han också att det vore mycket bättre att välja en plats som inte är ett grönområde.

Magnus Andersson från KDF säger i samma artikel att Ladugårdsgärde traditionsenligt slagits vid midsommar. Men det stämmer inte: till och med nittiotalet betade Kungens får här. Under 2010-talet har vi dokumenterat ängen, som stått orörd för lärkorna minst till juli, förutom 2019 då Lollapalooza genomfördes första gången. Lärkornas häckning finns dokumenterad för alla år i Artportalen.

KDF hänvisar också till ”Lärkprojektet”, som genomfördes tillsammans med WWF och FFE (i artikeln omnämnd som ”sin egen ornitologiska utredning”). Men av Lärkprojektet framgår att Bird Life Sverige (då SOF) rekommenderar att vänta med slåtter till efter midsommar (Lärkseminarium 14 mars 2013), att lärkpar fortfarande matar ungar i slutet av juni och att Lärkprojektets utredare oroar sig för effekterna på lärkorna av festivalen Summerburst, som hölls på den norra delen av fältet och sedan på Sportfältet. Det är tydligt att lärkorna kommer igång med häckningen olika tidigt olika år och att det varierar mellan olika par. Några kan få ut flygga ungar till mitten av juni, medan andra fortfarande matar efter midsommar.

Lärkprojektet genomfördes för att trygga lärkorna i förhållande till Nationaldagsgaloppen. Att klippa hela ängen långt före midsommar och ha en festival med över 50 000 besökare på alla lärkornas häckningsplatser fanns inte på tal när Lärkprojektet genomfördes.

Artikeln i Mitt i

Besökare på förbundets Facebooksida uttrycker sorgen och ilskan

” Vissa människor tar ALDRIG hänsyn till djuren!”

”Detta är bara inte sant!!!!!!SKÄMS”

”Fruktansvärt! Ängen före klippningen var väl också en plats där fjärilar, bin och humlor stortrivdes. Vad hände med värnandet av den biologiska mångfalden?”

”Dom kan väl senarelägga festivalen tills att lärkornas ungar blivit stora!”

På Lollapaloozas Facebooksida skriver besökare också

”Synd att ni inte tar hänsyn utan skadar och förstör för djuren! Hade ju bara kunnat flytta datumet åtminstone så fågelungarna åtminstone kunde överlevt Fruktansvärt elakt och egoistiskt! Vidrigt! Trodde bättre om er! Besviken!”

”Really really bad that your festival requires the grass at Ladugårdsgärde to be cut where the larks currently are nesting and had chicks. They are the only larks in the Stockholm area and they have been nesting there for God know how long but now they don’t get to reproduce. That grass cutting killed the chicks as the lawnmower ran them over so you could have your festival. Great work! Dare to care! How about better planning and choice of time?”

Klippningen av Ladugårdsgärde polisanmäls

Alla fåglars fortplantningsplatser och viloplatser har ett strikt skydd mot att förstöras. Fåglarna får heller inte störas där. Skadan är redan skedd och troligtvis har ett brott begåtts. Därför polisanmäler Förbundet för Ekoparken den anmärkningsvärt tidiga klippningen av ängen.

Samtidigt överklagas Länsstyrelsens godkännande till Mark- och miljödomstolen.

Här kan du läsa vår polisanmälan: Polisanmälan

Här kan du läsa mer om sånglärkornas häckning och varför ängen inte ska klippas före juli: Sånglärkans häckning

Länsstyrelsens godkännande har också överklagats till Mark- och miljödomstolen: Överklagande MMD

Trots att Mark- och miljödomstolen i sitt utslag (Dom M 9478-20) tydligt stipulerat att Länsstyrelsen har ansvar för att Stockholm stads enda sånglärkepopulation inte ska kunna skadas av Lollapalooza, så har inga åtgärder vidtagits för att skydda lärkorna från festivalen. Förbundet för Ekoparken larmade redan 2019 om att festivalen är planerad i tid och rum så att fågelungar kan dödas och lärkornas fortplantning hotas.

Så det har funnits gott om tid att flytta festivaldatum eller byta plats. Ändå har ingenting gjorts. Festivalen har inte anpassats för att följa varken artskyddsförordningen eller vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken.

”Det är uppseendeväckande att ambitionerna för artskydd i den av lag skyddade Nationalstadsparken är lägre än den lagstadgade lägsta nivån,” säger Richard Murray, ordförande för Förbundet för Ekoparken. (Läs vårt yttrande till Länsstyrelsen nedan*)

Förbundet för Ekoparken har gjort allt vi kan för att rädda sånglärkorna undan festivalens maskiner. Men varken information, skrivelser eller domslut tycks hjälpa. Nu behöver vi din hjälp att föra lärkornas talan! Vi sätter hopp till att många namnunderskrifter kan vara det som räddar lärkornas ungar i sommar.

*Yttrande inför samråd enligt Miljöbalken 12 kap 6§ för evenemanget Lollapalooza på Ladugårdsgärde 1-3 juli 2022

Förbundet för Ekoparken yrkar att festivalen inte ges tillstånd att hållas på den tid och plats som planerats (Ladugårdsgärde 1-3 juli).

Samråd med länsstyrelsen har begärts av Kungliga Djurgårdens förvaltning för upplåtelse av Ladugårdsgärde för musikfestivalen Lollapaloza. Samrådet har begärts alldeles för sent, endast 2 ½ månad innan festivalen ska äga rum, vilket försätter den övervakande myndigheten i en svår situation. Detta har gjorts utan att några föranstaltningar vidtagits för att tillmötesgå Länsstyrelsens påpekanden 2020-12-14 och kraven i Mark- och miljödomstolens dom 2021-03-04.

Länsstyrelsen bör ålägga Kungliga Djurgårdens förvaltning att göra en artinventering av växter och djur på Ladugårdsgärde och angränsande skogspartier för att i framtiden kunna hantera samråd rörande evenemang på fältet.

Förbundets skäl utvecklas nedan.

Bakgrund

Ladugårdsgärde är en plats rik på både biologisk mångfald och historia. Här finns historiska sevärdheter från järnåldern och framåt. Här bor också Sveriges mest stadsnära sånglärkor.

Sommaren 2019 genomfördes Lollapalooza för första gången på Ladugårdsgädes ängsmark. Inför festivalen började maskiner rulla in redan den 10 juni. Ca 25 000 kvm grus lades ut över ängsmarken. Länsstyrelsen konstaterar att grusningen innebar en risk för väsentlig ändring av naturmiljön och man inte kan veta om några rödlistade eller fridlysta växter utplånades under gruset. Området togs i anspråk och stängdes av för allmänheten under hela två veckor fram till festivalen. Det fylldes utav byggnationer och maskiner under hela denna tid. Under tre dagar i början av juli pågick därefter festivalen, varefter avetablering ägde rum. Sammanlagt alltså fyra veckor. 2019 var Ladugårdsgärde fortfarande i mitten av juli inte ordentligt städat från allt skräp som de den gången 50-60.000 besökarna lämnat efter sig. Närmare en månad tar alltså Lollapalooza Ladugårdsgärde i anspråk – och då gäller det i stort sett HELA Ladugårdsgärde!

På ängen häckar Sveriges mest stadsnära sånglärkor. Sånglärkorna är en del av Stockholms natur- och kulturarv, som har återkommit till ängen i århundraden. Hanen återkommer till de revir där han har född, så de lärkor som lever här idag är släkt med dem som levde här för hundratals år sedan. Oskar II värnade om lärkorna då han beslutade att de inte längre skulle jagas för att servera årets första lärka vid kungens bord. År 2019 var lärkorna dessutom rödlistade. Arten har minskat kraftigt de senaste 30 åren och har inte börjat öka i antal. De togs bort från rödlistan 2020 då minskningen stagnerat. Arten är fridlyst.

Sånglärkorna har sin häckningsperiod i april till och med juli. I västra och centrala Europa har forskning visat att arten får två till tre kullar under en häckningsperiod. I Sverige är detta inte tillräckligt beforskat, men i Finland har man kunnat visa att lärkorna kan få två kullar. Häckningen för markhäckande fåglar som sånglärka, kräver hänsyn då deras häckningar kan spolieras av för tidig slåtter. För att den första kullen ska kunna undkomma maskiner, behöver man vänta med att slå gräset eller bedriva verksamhet som kan döda ungarna, till efter midsommar. Enligt miljöförvaltningen i Stockholms stad bör ”Tidpunkterna för slåtter inte ligga innan första veckan i juli. I Stockholm får slåttern gärna ske senare med hänsyn till markhäckande fåglar som sånglärka.”

Arten är också mycket bullerkänslig.

Ett område som utsetts till Nationalstadspark har skydd enligt miljöbalken (4 kap. 7 §) som värdefullt natur- och kulturområde. Det innebär att nya anläggningar och andra åtgärder endast får göras utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas. Nationalstadsparken är ett riksintresse (4 kap. 1 §) med ett synnerligen strikt skaderekvisit. ”Med skada i den nu aktuella bestämmelsen avses negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena.” (Prop. 1994/95:3, s. 50). Värdena preciseras i regeringens förslag: ”De i ett nationellt och internationellt perspektiv unika natur- och kulturvärdena i området…ges nu ett samlat och långsiktigt skydd…”(s.34).

Lollapalooza 2019

Det är uppenbart att evenemanget 2019 på flera punkter bröt mot lagen.

Evenemanget bröt också mot Länsstyrelsens Vård- och utvecklingsplan för Ladugårdsgärde, i Nationalstadsparken, specifikt beträffande vad som sägs om Ladugårdsgärde. Enligt planen ska det vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärdet för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader. Därför ska

1. • Evenemang i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och
   • genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen.
   • Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Att festivalen Lollapalooza planeras i tid och rum så att lärkorna skadas är ett faktum. Det som händer om maskiner och klippning körs in på ängen innan ungarna är stora nog att hinna undan är att de dödas. Om lärkornas ungar dödas och ägg förstörs i flera år i rad, så kommer de helt att försvinna från Ladugårdsgärde och därmed från Stockholms stad och Nationalstadsparken. Den månghundraåriga historien av sånglärkor mitt i vår huvudstad blir för all framtid bruten.

Med hänsyn till sånglärkorna har inte gräset på Ladugårdsgärde, åtminstone sedan det särskilda Lärkprojektets genomförande, slagits före mitten av juli. Vi har pratat med flera personer som ställt sig frågande till den plötsligt tidiga klippningen av gräset som nu skett. Av detta finns bilddokumentation hos oss och även hos de många boende i området. Lärkprojektet genomfördes inför etableringen av den årliga s.k. Nationaldagsgaloppen. En slutsats av lärkprojektet är att man bör vara snål med slåttern. Festivaler med stora scener har tidigare hållits på Sportfältet som är mer en ren gräsyta än en äng och utan häckande lärkor.

Den omfattande grusningen väcker också frågor. I ett svar från Kungliga Djurgårdens Förvaltning 2019 skriver man att ”Grusningen har bara skett av ytor som klippts kort redan under våren, för galoppen och festivalen. Avsikten är att fylla igen håligheter, jämna till ojämnheter och förstärka områden som av och till brukas för dylika evenemang. ” I brev till länsstyrelsen i samband med begäran om samråd (2022-04-27) upprepas detta: ”Inför festivalen 2019 gjordes både en sorkhålslagning av gärdet på våren…”. Detta stämmer inte. Det var inte bara håligheter som täcktes utan 25 000 kvm äng täcktes med grus, till stor del över den del av ängen som lärkorna häckar på och det på sommaren mitt under deras häckning. Det har vi fotobevis på och Länsstyrelsen har också konstaterat det.

Dom

Efter vårt överklagande av länsstyrelsens beslut kom Mark- och miljödomstolens utslag (Dom M 9478-20). Domen från Mark- och miljödomstolen konstaterar att ett samråd måste hållas innan nästa Lollapalooza äger rum. Festivalen får inte skada sånglärkorna, det borde innebära att festivalen inte kan ske under sånglärkornas häckningsperiod. Mark- och miljödomstolen slår fast att Länsstyrelsen måste se till att festivalen följer Artskyddsförordningen:

”Frågan om eventuella förbud och försiktighetmått avseende framtida arrangemang får istället prövas efter den anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, som dessa kan föranleda. Inom ramen för ett sådant samråd har Länsstyrelsen, i den mån frågorna aktualiseras, även att tillämpa bestämmelserna i artskyddsförordningen, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845).”

Lollapalooza 2022

Trots att Förbundet för ekoparken har lyft frågan sedan 2019, så har festivalen Lollapalooza varken flyttats i tid eller rum. Festivalen har inte anpassats för att följa varken artskyddsförordningen eller vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken.

• I år planerar man börja med förberedelser från den 18/6, en hel vecka före midsommar. Festivalen planeras uppta den del av ängen som lärkorna häckar på. (Jfr. karta över det planerade festivalområdet från KDF.)
• Festivalen ger inte en representativ bild av vad Nationalstadsparken är, och det rika natur- och kulturarv som detta riksintresse omfattar. Det finns en risk för att Ladugårdsgärdet ska uppfattas som en tom yta, eller ”bara gräs”, endast en generisk festivalyta. Man upplever inte kulturhistorien och de immateriella värdena i området. (Jfr. vård- och utvecklingsplanen)
• Festivalen riskerar att påverka den lokala sånglärkpopulationen negativt med hänsyn till påverkan på fortplantningsområdet.
• Festivalen planeras ta området i anspråk i nästan tre veckor (18 juni till 7 juli) om inte längre npga. att städningen drar ut på tiden. (Jfr. vård- och utvecklingsplanen: ”högst under några dagar”)

För att inte bryta mot lagen samt gå stick i stäv med vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, bör festivalen flyttas. Lämpligast är att den inte alls hålls på ängsmarken och med tanke på den långa avstängningen passar den inte heller på Sportfältet. Vi rekommenderar att man följer vård- och utvecklingsplanen och festivalen inte hålls i Nationalstadsparken. Lagen innebär att den inte ska hållas på en sådan tid och på en sådan plats så att sånglärkor eller andra djur och växter skadas och hotas.

Blotta risken att skada kan uppkomma på en art i Nationalstadsparken bör avhålla arrangörer från att vidta åtgärder som kan skada en skyddad art och bör föranleda Länsstyrelsen att förbjuda sådana verksamheter. I detta fall är det inte endast en risk, utan ett faktum, att sånglärkorna tar skada av festivalen.

Under Biologiska mångfaldens dag den 22 maj 2022 genomförde Förbundet för Ekoparken en inventering av ängsmiljön Ladugårdsgärde. Artlistan från inventeringen kommer att finnas tillgänglig i veckan. Det är anmärkningsvärt att en inventering av miljön inte gjorts av Länsstyrelsen eller av Kungliga Djurgårdsförvaltningen inför ett så stort och starkt påverkande evenemang som festivalen Lollapalooza. Det är uppseendeväckande att ambitionerna för artskydd i den av lag skyddade Nationalstadsparken är lägre än den lagstadgade lägsta nivån.

Källor

https://artfakta.se/naturvard/taxon/alauda-arvensis-102979

cdn.birdlife.se

Inventering av sånglärkor på Ladugårdsgärde inom Kungl. Nationalstadsparken 2015, genomförd av bland andra Henrik Waldenström

Naturvårdande skötsel i Stockholms stad Förvaltning och utveckling av gröna områden för biologisk mångfald och rekreation, 2020

https://setterwalls.se/uppdrag/mark-och-miljooverdomstolen-tolkar-artskyddet-i-ljuset-av-fageldirektivet/

Mark- och miljödomstolens utslag (Dom M 9478-20)

https://birdlife.se/fagelskydd/skogen/artskyddet-i-skogen/intressanta-arenden-och-domar/