Det är fel plats, fel tid och fel omfattning!

säger Catherine Engellau, vice ordförande för Djurgårdens Hembygdsförening.

Hör intervjun med Katrin Engelau i P4 Stockholm

I radioprogrammet säger Magnus Andersson, KDF, att deras uppdrag är en balansgång mellan olika intressen och att natur och kultur ska balanseras mot boende, arbetsplatser, idrott m.m. Men uppdraget är att utveckla biologisk mångfald, kulturmiljöer och rekreationsmöjligheter i Nationalstadsparken utan att skada natur- och kulturvärden. Nationalstadsparken ska inte exploateras utan skyddas.

Ingen svår balansgång

I själva verket har bostäder och arbetsplatser absolut ingenting med Nationalstadsparkens värden att göra. Idrott och festivaler kan räknas in i ”rekreation”, under villkoret att ingen skada uppstår på natur och kulturvärden. Ordet ”balansgång” låter som att man ibland behöver göra avkall på natur- och kulturvärden för att gagna andra värden. Men så är inte alls fallet. Lagen om Nationalstadsparken förbjuder strikt ”negativ inverkan av någon betydelse för de avsedda värdena”. Här finns ingen svår balansgång, utan tydliga riktlinjer.

Därför framförde vi kritik vid det samrådsmöte den 1 juni i år, som nämns i intervjun. Evenemang måste genomföras med hänsyn till den vilda naturen och till områdets unika kulturvärden.

Skyddad natur säljs ut till musikfestival

Nyfödda rävungar, harpaltar, rådjurskid, nykläckta fågelungar lämnas ensamma då deras mammor hindras från att nå sina bon på grund av de stora stängsel som satts upp runt musikfestivalen Rosendal Garden Party.

Djurens ungar får betala med sina liv för den intäkt som tillförs Kungl. Djurgårdens förvaltning då marken i Nationalstadsparken hyrs ut 9-11 juni till festivalarrangören Scorpio. Det görs under den viktigaste perioden för viltets fortlevnad.

Det skriver Djurgårdens hembygdsförening i ett öppet brev till KDF angående Rosendal Garden Party.

Ängen där lärkorna har ungar klipps ned

Halva ängen Ladugårdsgärde har i år klippts redan i maj. Detta är områden som sånglärkorna häckar på. Vi hann inte dokumentera vad som hände med lärkornas ungar under denna klippning.

Redan i Lärkprojektet 2015 noterades att den klippning som utförs tidigt på säsongen, för att styra lärkornas häckning bort från områden som används av Nationaldagsgaloppen, gjorts väl stor och borde reduceras. Att döma av årets karta som KDF skickat och som utvisar var klippning planerats, har detta råd inte följts utan klippningen har snarare utökats.

Den 16 juni rullar maskinerna ut igen, inför Lollapalooza. Hela två veckor innan rekommenderat där det finns markhäckande fåglar. Vi hade hoppats att rekommendationer för Stockholms stad i år skulle efterlevas på Ladugårdsgärde: Ingen slåtter före 1 juli.*

Magnus Andersson, slottsfogde, svarade förra året i radio att festivalen kan genomföras bättre både med avseende på utbredning på fältet och tidpunkt för evenemanget. Men i år börjar festivalen till och med tidigare än förra året, redan 29 juni. Förbundet för Ekoparken undrar hur fågelungarna ska skyddas från att bli överkörda?

* ”Mitten eller senare delen av juli är idag ett gott riktmärke för den rätta tiden att sätta igång slåttern. Då har de flesta växter hunnit samla tillräckligt med näring och sätta frö, och gräsmarkhäckande fåglar har oftast fått sina ungar på vingarna då” Naturvårdande skötsel i Stockholms stad.

* ”Tidpunkterna för slåtter inte ligga innan första veckan i juli. I Stockholm får slåttern gärna ske senare med hänsyn till markhäckande fåglar som sånglärka,” Naturvårdande skötsel i Stockholms stad, s. 82.

Stick i stäv med Vård- och utvecklingsplanen

”Ingen annanstans kan man så nära stadens centrum uppleva lärkans sång”! Orden kommer ur Vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, och är skrivna om Ladugårdsgärde.

Där står också att läsa, om rekreation och nyttjande på Ladugårdsgärde:

• Ladugårdsgärdes många olika rekreationskvaliteter ska bevaras och utvecklas. Funktionerna som rekreationsområde, sportfält och plats för tillfälliga evenemang ska bestå. Det ska vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärde för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader.
• Evenemang ska i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen. Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Stick i stäv med överenskommelse

Ett gemensamt lärkprojekt och ett tvåårigt samråd mellan FFE och dåvarande slottsfogden Gunnar Haeger genomfördes för cirka tio år sedan inför den första Nationaldagsgaloppen på Ladugårdsgärde. Det här resulterade i en rapport 2015 och Nationaldagsgaloppen godkändes av FFE, på villkor att rekommendationerna i lärkprojektets rapport följdes. Redan i Lärkprojektet 2015 noterades att den klippning som gjorts tidigt på våren, för att styra lärkornas häckning bort från Nationaldagsgaloppens områden, blivit väl stor och borde reduceras.

Lärkinventeringen hade visat att lärkorna häckar över i stort sett hela Ladugårdsgärde. Därför måste evenemang genomföras med stor försiktighet. Men trots överenskommelsen med KDF, har klippningen i år utökats istället för att ha begränsats. Till Nationalsdagsgaloppen har lagts Veterandagen, som också motiverar klippt yta, enligt KDF, och redan kring slutet av maj klipptes halva fältet, till stora delar de ytor som är bäst för lärkornas häckning. Ett mycket stort antal häckningar torde därav ha förhindrats eller förstörts. Och den 16 juni klipptes nästan hela resten av ängen, med endast 15 % i utkanterna lämnade.

Här kan du läsa mer om vår kamp för den mångfaldsrika ängen Ladugårdsgärde

Vi gjorde ett stort misstag och fattade ett felaktigt beslut. Men vi kan inte dra tillbaka det längre eftersom planen är lagakraftvunnen och bygget i gång, säger Björn Ljung (L), gruppledare i stadsbyggnadsnämnden, till Fastighetsnytt.

MÖD godtar Gröna Lunds och Stockholms stads beskrivningar

MÖD godtar nästan fullständigt Stockholms stads och Gröna Lunds utredningar av miljökonsekvenser. De brister vi – de ideella föreningar som motsatt sig detaljplanen – anfört instämmer MÖD i viss mån i, men säger i nästa andetag att bristerna i underlagen och de befarade skadorna inte är så stora att detaljplanen måste upphävas. Det är tydligt att MÖD inte fäster något större värde vid de utredningar vi, som motsatt oss detaljplanen, låtit göra med hjälp av välrennomerade experter. MÖD tar också fasta på olika utfästelser i planbeskrivningen om belysning, färgsättning, gröna inslag, ljuddämpning och genomsiktliga konstruktioner. Domen ger därmed ett resonabelt intryck.

Miljölagstiftningens stora svaghet är att den många gånger rymmer en ganska vid tolkningsmån. Vad är ”skada”? Hur ska ”endast en obetydlig negativ inverkan på skyddade värden” tolkas? Den tolkningsmånen har MÖD utnyttjat för att ge Gröna Lund grönt ljus. Hur utfästelserna infrias återstår att se. Planbeskrivningen är ju inte bindande, som MÖD själv konstaterar.

Saknas tydliga illustrationer på vad detaljplanen medger

Så här skriver MÖD i domen: ”Det går visserligen att ifrågasätta om dessa bilder redovisar åkattraktionerna i den färgsättning som beskrivits som karaktäristiskt för ett nöjesfält. Det är även en brist att det i planbeskrivningen saknats tydligt illustrerande exempel på ett fullt ianspråktagande av den byggrätt som detaljplanen medger. Det får till följd att det är svårare att bedöma om den eftersträvade genomsiktligheten uppnås och hur det gröna vegetationsbandet påverkas. Bristerna i underlaget försvårar bedömningen av detaljplanens konsekvenser, men Mark- och miljööverdomstolen bedömer att illustrationsmaterialet och planbeskrivningen tillsammans är tillräckligt väl utformade för att skapa förståelse för vad planen innebär.”

MÖD prövar inte behovet av komplettering

En viktig fråga i den första instansen – Mark- och miljödomstolen (MMD) – var huruvida Gröna Lunds expansion från sitt nuvarande område ända bort till Spårvägshallen skulle betraktas som en tillåten komplettering eller en otillåten utvidgning av ett bebyggt område. MMD dömde att det var en otillåten utvidgning och upphävde detaljplanen. Nöjesparkens yta utvidgas med 30 procent.

MÖD ser detta på ett annat sätt. Argumentationen för detta är ofullständig. ”Mark- och miljööverdomstolen anser att ett genomförande av detaljplanen inte skulle innebära ett intrång i parklandskap eller naturmiljö samt att det är fråga om en tillåten komplettering av befintlig bebyggelse.” MÖD anser således att planen inte ska upphävas på den grunden.

Eftersom det gäller en hårdgjord yta i form av en parkeringsplats går det att hålla med om att några naturvärden inte skadas om man bortser från utbyggnaden i vattnet. Huruvida expansionen också är en tillåten komplettering resonerar MÖD inte om utan fastslår helt sonika att den är tillåten. I förarbetena till lagen (prop. 1994/95:3, s. 43) heter det: ”Nya byggnader och anläggningar som inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera bör därför i princip inte medges.” MÖD för inte något resonemang om varför denna utbyggnad behövs för att Gröna Lund ska kunna fungera.

I samband med detta resonemang refererar MÖD till den dom som gav klartecken för den mycket stora utbyggnad av Stockholms universitet med tillhörande studentbostäder, som nu sker i inne i Nationalstadsparken, i Albano. Sammanlagt gällde det 150.000 kvm byggvolym (15 Hötorgsskrapor). MÖD skriver att ”I praxis har detaljplaner med betydligt större byggrätt medgivits inom Nationalstadsparken (jfr RÅ 1998 not. 101 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 9 april 2015 i P 5580-14).”

Kulturmiljöer får skadas styckevis

Också när det gäller bedömningen av skador på det historiska landskapets natur- och kulturvärden faller MÖD tillbaka på en tidigare dom. ”Bedömningen av skada ska inte enbart utgå från synintrycket från en viss plats, utan en helhetsbedömning bör göras, där Nationalstadsparken ska ses i sitt sammanhang (jfr rättsfallen RÅ 1998 not. 101 och HFD 2011 ref. 4).” Alltså, den skada som uppstår genom att åkattraktionerna blockerar bilden av Skansenberget sett ifrån Saltsjön och Skeppsholmen är ovidkommande eftersom åkattraktionerna inte skymmer berget sett från andra håll, t.ex. från Djurgårdsbrunn!

MÖD gör en mycket samvetsgrann genomgång av förarbetenas krav på ny bebyggelse och konstaterar att ”Åkattraktionerna kommer även att från vissa utsiktspunkter skymma annan bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och av betydelse för riksintresset, såsom Hasselbacken och Liljevalchs. Från Solliden, vid utblickar mot Stockholms innerstad, kommer topparna att skymma delar av den idag obrutna fronten mot vattnet, samt från vissa håll inskränka vyn mot stadens kyrktorn. Som framgår av kulturmiljöutredningens analys är det inte heller uteslutet att de tilltänkta åkattraktionerna påverkar synligheten för andra landmärken än de som lyfts fram i fotomontagen.”

MÖD ger här oss som motsatt oss detaljplanen rätt. Just detta har vi hävdat.

Men vad hjälper det när MÖD i stycket därefter gör följande bedömning: ”Enligt Mark- och miljööverdomstolen innebär dock inte enbart den omständigheten att ett av flera viktiga intressen i Nationalstadsparken tar en större yta i anspråk och blir mer iögonfallande vid såväl anblick som utblick att Nationalstadsparken skadas.”

Denna bedömning skiljer sig markant från skaderekvisitet så som det uttrycks i förarbetena till lagen: ”Med skada i den nu aktuella bestämmelsen avse negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena.” (prop. 1994/95:3, s. 50)

Riksantikvarieämbetets yttrande noteras av MÖD men avgörande är Länsstyrelsens uppfattning, enligt MÖD.

När det gäller riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården återkommer MÖD till ett argument som använts i andra fall. ”Avsaknaden av en entydig definition av riksintresset innebär att kommunen inte kan sägas ha gått utanför sitt handlingsutrymme.” Riksintressen för kulturmiljön är avsiktligt generellt skrivna för att inte gå förlorade i en oändlig uppräkning av detaljer. MÖD utnyttjar detta för att kunna medge nästan vilka ingrepp i kulturmiljön som helst. Ett tidigare uppmärksammat fall gällde Slussen, vars ikoniska klöverbladslösning inte gavs något skydd av MÖD – i det fallet trots att Slussen faktiskt fanns med i en uppräkning av värdefulla anläggningar i innerstadens kulturmiljö!

Domen innebär farliga prejudikat för Nationalstadsparken och kulturmiljöer av riksintresse

Domen riskerar att bli prejudicerande i flera avseenden.

1)  En prövning av om en ny byggnad eller anläggning behövs för att en befintlig verksamhet ska kunna fungera är ovidkommande. Detta bäddar för stora utbyggnader och nya verksamheter i Nationalstadsparken.
2) Nya, mycket stora byggrätter inom parken kan medges med hänvisning till Stockholms universitets, inkl. studentbostäder, mycket stora utbyggnad i Albano.
3)  Betydande skador på kulturlandskapet kan tillåtas med argumentet att det enbart är en aspekt eller en del av kulturlandskapet som skadas.
4)  Riksantikvarieämbetets yttrande saknar relevans. Länsstyrelserna, som i många fall gör en mer politisk bedömning och inte besitter samma antikvariska kompetens som tidigare, får fälla avgörandet.
5) Skyddet för riksintressanta kulturmiljöer kan enkelt kringgås.

Inom Nationalstadsparken kan detta få stora konsekvenser, t.ex. vad avser tillbyggnader av Hasselbacken och Stallmästaregården. Men också i andra delar av landet med ”skyddade” kulturmiljöer kan detta få stor – negativ – betydelse.

Nu krävs bygglov

Nu ska Gröna Lund söka bygglov – enligt vd för Parks & Resorts har Gröna Lund haft som tradition att inte göra det utan fått bygglov i efterhand. Men nu är det detaljplanelagd mark, så nu får nog Gröna Lund söka bygglov innan man sätter i gång med att bygga. Det är många krav som då ska uppfyllas om man tar planbeskrivningen på allvar. Bygglovsansökan kan prövas i alla dessa avseenden.

Buller och boendemiljö olöst fråga

Därtill kommer det olösta föreläggandet gällande bullerstörningar från det befintliga nöjesfältet. Fortfarande har Gröna Lund och det kommunala bolaget Stadsholmen, som äger fastigheten Falkenbergsgatan/Allmänna gränd, inte uppfyllt kraven i Stockholms stads föreläggande om bullerdämpning från det befintliga nöjesfältet.

”Enligt Mark- och miljööverdomstolen råder det ingen tvekan om att en utvidgning av nöjesfältet innebär högre bullernivåer för i vart fall boende längs Falkenbergsgatan.” Ändå ”anser Mark- och miljööverdomstolen att tillräcklig hänsyn till de boendes utomhusmiljö har tagits så att det tillkommande bullret inte kan betraktas som en betydande olägenhet.”

Men så är det inomhusmiljön. ”Genomförandet av detaljplanen förutsätter att åtgärder vidtas för att tillförsäkra de boende en god inomhusmiljö”, skriver MÖD. Eftersom man hitintills inte lyckats lösa bullerproblemet är MÖDs avslutande förhoppning kanske väl djärv: ”Mark- och miljööverdomstolen anser att det, trots vad motparterna har anfört, i tillräckligt hög grad är utrett att det är möjligt att åstadkomma en godtagbar inomhusmiljö som uppfyller såväl Folkhälsomyndighetens bullerkrav som andra krav avseende temperatur och ventilation.”

Vi får väl se.

Strandskydd

Slutligen delar MÖD inte MMDs bedömning att stranden skulle vara ianspråktagen på ett sätt som innebär att den inte är allemansrättsligt tillgänglig. Därför kommer det att krävas en dispens från strandskyddet för att utvidga en pågående verksamhet, något som möjligen kan medges om utvidgningen inte kan genomföras utanför området. MÖD tror att en sådan dispens ska kunna ges.

Vi får väl se.

Trots att Mark- och miljödomstolen i sitt utslag (Dom M 9478-20) tydligt stipulerat att Länsstyrelsen har ansvar för att Stockholm stads enda sånglärkepopulation inte ska kunna skadas av Lollapalooza, så har inga åtgärder vidtagits för att skydda lärkorna från festivalen. Förbundet för Ekoparken larmade redan 2019 om att festivalen är planerad i tid och rum så att fågelungar kan dödas och lärkornas fortplantning hotas.

Så det har funnits gott om tid att flytta festivaldatum eller byta plats. Ändå har ingenting gjorts. Festivalen har inte anpassats för att följa varken artskyddsförordningen eller vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken.

”Det är uppseendeväckande att ambitionerna för artskydd i den av lag skyddade Nationalstadsparken är lägre än den lagstadgade lägsta nivån,” säger Richard Murray, ordförande för Förbundet för Ekoparken. (Läs vårt yttrande till Länsstyrelsen nedan*)

Förbundet för Ekoparken har gjort allt vi kan för att rädda sånglärkorna undan festivalens maskiner. Men varken information, skrivelser eller domslut tycks hjälpa. Nu behöver vi din hjälp att föra lärkornas talan! Vi sätter hopp till att många namnunderskrifter kan vara det som räddar lärkornas ungar i sommar.

*Yttrande inför samråd enligt Miljöbalken 12 kap 6§ för evenemanget Lollapalooza på Ladugårdsgärde 1-3 juli 2022

Förbundet för Ekoparken yrkar att festivalen inte ges tillstånd att hållas på den tid och plats som planerats (Ladugårdsgärde 1-3 juli).

Samråd med länsstyrelsen har begärts av Kungliga Djurgårdens förvaltning för upplåtelse av Ladugårdsgärde för musikfestivalen Lollapaloza. Samrådet har begärts alldeles för sent, endast 2 ½ månad innan festivalen ska äga rum, vilket försätter den övervakande myndigheten i en svår situation. Detta har gjorts utan att några föranstaltningar vidtagits för att tillmötesgå Länsstyrelsens påpekanden 2020-12-14 och kraven i Mark- och miljödomstolens dom 2021-03-04.

Länsstyrelsen bör ålägga Kungliga Djurgårdens förvaltning att göra en artinventering av växter och djur på Ladugårdsgärde och angränsande skogspartier för att i framtiden kunna hantera samråd rörande evenemang på fältet.

Förbundets skäl utvecklas nedan.

Bakgrund

Ladugårdsgärde är en plats rik på både biologisk mångfald och historia. Här finns historiska sevärdheter från järnåldern och framåt. Här bor också Sveriges mest stadsnära sånglärkor.

Sommaren 2019 genomfördes Lollapalooza för första gången på Ladugårdsgädes ängsmark. Inför festivalen började maskiner rulla in redan den 10 juni. Ca 25 000 kvm grus lades ut över ängsmarken. Länsstyrelsen konstaterar att grusningen innebar en risk för väsentlig ändring av naturmiljön och man inte kan veta om några rödlistade eller fridlysta växter utplånades under gruset. Området togs i anspråk och stängdes av för allmänheten under hela två veckor fram till festivalen. Det fylldes utav byggnationer och maskiner under hela denna tid. Under tre dagar i början av juli pågick därefter festivalen, varefter avetablering ägde rum. Sammanlagt alltså fyra veckor. 2019 var Ladugårdsgärde fortfarande i mitten av juli inte ordentligt städat från allt skräp som de den gången 50-60.000 besökarna lämnat efter sig. Närmare en månad tar alltså Lollapalooza Ladugårdsgärde i anspråk – och då gäller det i stort sett HELA Ladugårdsgärde!

På ängen häckar Sveriges mest stadsnära sånglärkor. Sånglärkorna är en del av Stockholms natur- och kulturarv, som har återkommit till ängen i århundraden. Hanen återkommer till de revir där han har född, så de lärkor som lever här idag är släkt med dem som levde här för hundratals år sedan. Oskar II värnade om lärkorna då han beslutade att de inte längre skulle jagas för att servera årets första lärka vid kungens bord. År 2019 var lärkorna dessutom rödlistade. Arten har minskat kraftigt de senaste 30 åren och har inte börjat öka i antal. De togs bort från rödlistan 2020 då minskningen stagnerat. Arten är fridlyst.

Sånglärkorna har sin häckningsperiod i april till och med juli. I västra och centrala Europa har forskning visat att arten får två till tre kullar under en häckningsperiod. I Sverige är detta inte tillräckligt beforskat, men i Finland har man kunnat visa att lärkorna kan få två kullar. Häckningen för markhäckande fåglar som sånglärka, kräver hänsyn då deras häckningar kan spolieras av för tidig slåtter. För att den första kullen ska kunna undkomma maskiner, behöver man vänta med att slå gräset eller bedriva verksamhet som kan döda ungarna, till efter midsommar. Enligt miljöförvaltningen i Stockholms stad bör ”Tidpunkterna för slåtter inte ligga innan första veckan i juli. I Stockholm får slåttern gärna ske senare med hänsyn till markhäckande fåglar som sånglärka.”

Arten är också mycket bullerkänslig.

Ett område som utsetts till Nationalstadspark har skydd enligt miljöbalken (4 kap. 7 §) som värdefullt natur- och kulturområde. Det innebär att nya anläggningar och andra åtgärder endast får göras utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas. Nationalstadsparken är ett riksintresse (4 kap. 1 §) med ett synnerligen strikt skaderekvisit. ”Med skada i den nu aktuella bestämmelsen avses negativ inverkan av någon betydelse för de angivna värdena.” (Prop. 1994/95:3, s. 50). Värdena preciseras i regeringens förslag: ”De i ett nationellt och internationellt perspektiv unika natur- och kulturvärdena i området…ges nu ett samlat och långsiktigt skydd…”(s.34).

Lollapalooza 2019

Det är uppenbart att evenemanget 2019 på flera punkter bröt mot lagen.

Evenemanget bröt också mot Länsstyrelsens Vård- och utvecklingsplan för Ladugårdsgärde, i Nationalstadsparken, specifikt beträffande vad som sägs om Ladugårdsgärde. Enligt planen ska det vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärdet för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader. Därför ska

1. • Evenemang i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och
   • genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen.
   • Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Att festivalen Lollapalooza planeras i tid och rum så att lärkorna skadas är ett faktum. Det som händer om maskiner och klippning körs in på ängen innan ungarna är stora nog att hinna undan är att de dödas. Om lärkornas ungar dödas och ägg förstörs i flera år i rad, så kommer de helt att försvinna från Ladugårdsgärde och därmed från Stockholms stad och Nationalstadsparken. Den månghundraåriga historien av sånglärkor mitt i vår huvudstad blir för all framtid bruten.

Med hänsyn till sånglärkorna har inte gräset på Ladugårdsgärde, åtminstone sedan det särskilda Lärkprojektets genomförande, slagits före mitten av juli. Vi har pratat med flera personer som ställt sig frågande till den plötsligt tidiga klippningen av gräset som nu skett. Av detta finns bilddokumentation hos oss och även hos de många boende i området. Lärkprojektet genomfördes inför etableringen av den årliga s.k. Nationaldagsgaloppen. En slutsats av lärkprojektet är att man bör vara snål med slåttern. Festivaler med stora scener har tidigare hållits på Sportfältet som är mer en ren gräsyta än en äng och utan häckande lärkor.

Den omfattande grusningen väcker också frågor. I ett svar från Kungliga Djurgårdens Förvaltning 2019 skriver man att ”Grusningen har bara skett av ytor som klippts kort redan under våren, för galoppen och festivalen. Avsikten är att fylla igen håligheter, jämna till ojämnheter och förstärka områden som av och till brukas för dylika evenemang. ” I brev till länsstyrelsen i samband med begäran om samråd (2022-04-27) upprepas detta: ”Inför festivalen 2019 gjordes både en sorkhålslagning av gärdet på våren…”. Detta stämmer inte. Det var inte bara håligheter som täcktes utan 25 000 kvm äng täcktes med grus, till stor del över den del av ängen som lärkorna häckar på och det på sommaren mitt under deras häckning. Det har vi fotobevis på och Länsstyrelsen har också konstaterat det.

Dom

Efter vårt överklagande av länsstyrelsens beslut kom Mark- och miljödomstolens utslag (Dom M 9478-20). Domen från Mark- och miljödomstolen konstaterar att ett samråd måste hållas innan nästa Lollapalooza äger rum. Festivalen får inte skada sånglärkorna, det borde innebära att festivalen inte kan ske under sånglärkornas häckningsperiod. Mark- och miljödomstolen slår fast att Länsstyrelsen måste se till att festivalen följer Artskyddsförordningen:

”Frågan om eventuella förbud och försiktighetmått avseende framtida arrangemang får istället prövas efter den anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, som dessa kan föranleda. Inom ramen för ett sådant samråd har Länsstyrelsen, i den mån frågorna aktualiseras, även att tillämpa bestämmelserna i artskyddsförordningen, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845).”

Lollapalooza 2022

Trots att Förbundet för ekoparken har lyft frågan sedan 2019, så har festivalen Lollapalooza varken flyttats i tid eller rum. Festivalen har inte anpassats för att följa varken artskyddsförordningen eller vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken.

• I år planerar man börja med förberedelser från den 18/6, en hel vecka före midsommar. Festivalen planeras uppta den del av ängen som lärkorna häckar på. (Jfr. karta över det planerade festivalområdet från KDF.)
• Festivalen ger inte en representativ bild av vad Nationalstadsparken är, och det rika natur- och kulturarv som detta riksintresse omfattar. Det finns en risk för att Ladugårdsgärdet ska uppfattas som en tom yta, eller ”bara gräs”, endast en generisk festivalyta. Man upplever inte kulturhistorien och de immateriella värdena i området. (Jfr. vård- och utvecklingsplanen)
• Festivalen riskerar att påverka den lokala sånglärkpopulationen negativt med hänsyn till påverkan på fortplantningsområdet.
• Festivalen planeras ta området i anspråk i nästan tre veckor (18 juni till 7 juli) om inte längre npga. att städningen drar ut på tiden. (Jfr. vård- och utvecklingsplanen: ”högst under några dagar”)

För att inte bryta mot lagen samt gå stick i stäv med vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, bör festivalen flyttas. Lämpligast är att den inte alls hålls på ängsmarken och med tanke på den långa avstängningen passar den inte heller på Sportfältet. Vi rekommenderar att man följer vård- och utvecklingsplanen och festivalen inte hålls i Nationalstadsparken. Lagen innebär att den inte ska hållas på en sådan tid och på en sådan plats så att sånglärkor eller andra djur och växter skadas och hotas.

Blotta risken att skada kan uppkomma på en art i Nationalstadsparken bör avhålla arrangörer från att vidta åtgärder som kan skada en skyddad art och bör föranleda Länsstyrelsen att förbjuda sådana verksamheter. I detta fall är det inte endast en risk, utan ett faktum, att sånglärkorna tar skada av festivalen.

Under Biologiska mångfaldens dag den 22 maj 2022 genomförde Förbundet för Ekoparken en inventering av ängsmiljön Ladugårdsgärde. Artlistan från inventeringen kommer att finnas tillgänglig i veckan. Det är anmärkningsvärt att en inventering av miljön inte gjorts av Länsstyrelsen eller av Kungliga Djurgårdsförvaltningen inför ett så stort och starkt påverkande evenemang som festivalen Lollapalooza. Det är uppseendeväckande att ambitionerna för artskydd i den av lag skyddade Nationalstadsparken är lägre än den lagstadgade lägsta nivån.

Källor

https://artfakta.se/naturvard/taxon/alauda-arvensis-102979

cdn.birdlife.se

Inventering av sånglärkor på Ladugårdsgärde inom Kungl. Nationalstadsparken 2015, genomförd av bland andra Henrik Waldenström

Naturvårdande skötsel i Stockholms stad Förvaltning och utveckling av gröna områden för biologisk mångfald och rekreation, 2020

https://setterwalls.se/uppdrag/mark-och-miljooverdomstolen-tolkar-artskyddet-i-ljuset-av-fageldirektivet/

Mark- och miljödomstolens utslag (Dom M 9478-20)

https://birdlife.se/fagelskydd/skogen/artskyddet-i-skogen/intressanta-arenden-och-domar/

Men unga studenter som intervjuas av tidningen Mitti medan de tar en fika på ängen Ladugårdsgärde håller inte med:

– Vi behöver grönområden också, säger studenterna till Mitti. I detta får studenterna stöd av forskning både om klimatresiliens och folkhälsa: Att bygga bort naturområden blir dyrt för samhället.

Samtidigt finns det flera sakfel i Jacob Lundbergs från Timbro uttalanden. Ladugårdsgärde, som är en anrik äng med en myllrande mångfald (på bara en dag fann vi hela 327 arter varav 14 rödlistade), kallar han för ”en gräsmatta där man kan rasta hunden och åka skidor på vintern”. Och visst finns hundar och skidåkare bland de många människor och djur som njuter av och lever på ängen. Tillsammans med bland andra sånglärkor, lövgetingbock, våra livsviktiga pollinerare, fladdermöss och tornfalkar. Här har människor bott och verkat tillsammans med naturen sedan vikingatiden. Gravfält och husgrund finns kvar från den lilla byn Medelby som låg här.

Men ”det stora grönområdet Djurgården finns rakt söderut” säger Timbros Jacob Lundberg, som på så sätt visar att han helt missförstått vad Djurgården är och dess historia. Ladugårdsgärde är nämligen en del av Djurgården, en historisk jaktpark som sträcker sig hela vägen upp till Brunnsviken. Något som tankesmedjans utredare borde ha tagit reda på.

Ett riksintresse som Timbro vill förstöra

Nationalstadsparken är ett riksintresse, skyddad av lagen enligt miljöbalken (4 kap. 7 §). Den bevarar både historia, kultur och biologisk mångfald för hela landet. Här finns norra Europas största bestånd av jätteekar, Sveriges tätaste bestånd av kattugglor och en population av bredbandad ekbarkbok som räddat arten för hela landet.

Gustav Hemming (C), regionråd för tillväxt och samhällsplanering håller inte heller med Timbro, utan trycker istället på att vi behöver spara grönområden och minska vårt bilberoende.

Här kan du läsa artikeln i Mitti

Redan högt tryck på Ladugårdsgärde

Gärdets sportfält, som av tradition är en öppen idrottsyta, har fått en stor del inhägnad med höga staket till fotbollsplaner med belysning och hybridgräs. De artificiella ljusen stör fåglar och fladdermöss som har sin fristad i Nationalstadsparken och anläggningen skadar kulturlandskapet ”och hela idén med det öppna Ladugårdsgärdet”, skriver Förbundet för Ekoparken. Uppfattningen delas av Skönhetsrådet, som skriver att anläggningen ”kommer att inkräkta på landskapsrummet och utgöra ett mycket störande visuellt element i Nationalstadsparken”.

På Ladugårdsgärdes ängsmark häckar Sveriges mest stadsnära sånglärkor, sedan hundratals år. Nu hotar festivalen Lollapalooza lärkorna, som kan försvinna för all framtid.

Här kan du skriva på vår namninsamling för sånglärkorna.

Det är kapitalstarka investerare som tjänar på nybyggen

Nybyggda bostäder står tomma samtidigt som inflyttningstrycket på världens städer ökar. Fastigheter är nämligen perfekta att placera sina pengar i. Och den som investerar i fastigheter behöver inte ha någon plan på att någon ska flytta in.

Lösningen på det problemet är inte att bygga bort den natur som fortfarande finns kvar, som behövs för att skydda mot extremväder, för hälsa och rekreation och för framtida generationer. Det finns gott om hårdgjord mark i bra kollektivtrafiklägen i Stor-Stockholmsområdet där man kan bygga bostäder. Kanske inte lika lönsamt som att bygga i gröna naturparker.

Hör mer om detta fenomen i radioprogrammet P3 Dystopia ”Städernas kris”

Djurgårdsförvaltningen har missförstått sitt uppdrag

”Allt stadsbyggande innebär avvägningar”, skriver Djurgårdsförvaltningen. Men Kungliga Djurgården ska inte byggas som om det vore en stad! Det finns inte utrymme för några avvägningar mot tekniska, ekonomiska och kommersiella intressen. Uppdraget är ”försköning” och att efterleva lagen om Nationalstadsparken. Vi kräver omtänkande och samråd – och under tiden byggstopp

Just nu pågår tillbyggnader på många håll – som strider mot lagens bokstav:

• Färdigställande av Liljevalchs jättelika betongbunker.
• Gröna Lunds planer på ännu flera höga åk-maskiner.
• Björn Ulvaeus utplånar Hasselbackens historiska terrasser med 75 hotellrum i höga avvikande byggnader
• Kontorisering av Djurgårdsbrunn och störande padelbanor.
• Ett nytt gigantiskt vattentorn i Lill-Jansskogen.
• Ett helt ny hotellbyggnad vid Källhagens värdshus.

Hjälp oss att rädda Djurgården – stadens gröna lunga – för Din och kommande generationers skull!

Bli medlem för 100 kr och stöd oss med ett större belopp. Alla bidrag mottages tacksamt.
Swish 0738-054541 (kassör C Engellau).  Skriv Din email. För mer information www.raddadjurgarden.seinfo@raddadjurgarden.se

Föreningen Rädda Djurgården, Förbundet för Ekoparken, Djurgårdens Hembygdsförening, Kungl. Djurgårdens Arrendeförening, Stockholms Sjögård, Blasieholmens Vänner, Katarina Hembygdsförening

Förbundet för Ekoparken söker genom sin Crowdfunding-kampanj ekonomiskt stöd för att driva målet mot Stockholms stad och Gröna Lund (och andra ärenden) framgångsrikt. Lidingöbro, Djurgårdsbrunn, Sportfältet och Ladugårdsgärde, Haga/Frösundavik, Hasselbacken är några av de områden i Nationalstadsparken som nu är akut hotade på olika sätt. Det kanske värsta hotet mot kulturmiljön och stadens skönhet är Gröna Lunds planer på ohämmad expansion. Vi önskar istället att politikerna ska ge Park & Resorts direktiv om en alternativ utformning av Skeppsholmsviken 6 inbäddat i mycken grönska, öppet året om! Och vi behöver allt stöd som vi kan få.

Överklagan till Mark- och miljö överdomstolen

Förbundet för Ekoparken och andra ideella organisationer vann i Mark- och miljödomstolen mot Stockholms stad och Gröna Lund. Detaljplanen för Skeppsholmsviken 6 upphävs. Gröna Lunds planerade utvidgning stoppas. Domen är bra för det sätt som den fäller detaljplanen. Detaljplanen fälls för att den strider mot lagen om Nationalstadsparken: detaljplanen medger en ”utvidgning” vilket strider mot förarbetena, enligt vilka enbart ”kompletteringar” är tillåtna. Med ”ett förverkligat planförslag skulle Gröna Lunds dominans över området öka. Fronten mot vattenrummet kommer enligt domstolens uppfattning förändras påtagligt. Därmed skulle områdets karaktär med grönska och byggnader för rekreation från olika tider och deras förhållande till Djurgårdens parklandskap ändras och områdets kulturhistoriska värden skadas.” Domen är dock överklagad till Mark- och miljö överdomstolen. Här kan du läsa mer om domen.

Vi tackar varmt Stockholms Naturskyddsförening för stödet i vårt arbete för Djurgårdens och Nationalstadsparkens grönska, och för att bevara denna oas från ljud- och ljusföroreningar i staden till framtida generationer!

Här kan du läsa mer om vår Crowdfunding-kampanj!

Rapporten visar att människor som har nära till natur lättare gör hälsosamma val som att gå ut och röra på sig eller cykla till jobbet. Eftersom människor tycker bättre om att vara i naturen.

Our ultimate goal is to create more healthy, equitable and sustainable cities and this research gets us one big step closer.

Säger Anne Guerry, medförfattare och chefsstrateg vid ”the Natural Capital Project”

Här kan du läsa hela rapporten

Förbundet för Ekoparken och de andra ideella miljö- och kulturorganisationer som överklagat detaljplanen för Skeppsholmsviken 6 där Gröna Lund önskar utvidga sin verksamhet med ytterligare berg- och dalbanor, pariserhjul m.m. fick rätt mot Stockholms stad och Gröna Lund. Domstolen upphäver Stockholms stads beslutade detaljplan.

Vi ser detta som en stor seger för lagen om Nationalstadsparken. Domen bygger på förarbetena till lagen, i vilka kompletteringar sägs vara möjliga att göra men inte att anlägga hela nya verksamheter, som i detta fall. Vi kommer att behöva lagens stöd i många nu aktuella ärenden, så detta inger hopp

säger Richard Murray, ordförande för Förbundet för Ekoparken.

Vi hoppas nu att den styrande moderatledda majoriteten i Stockholm, Gröna Lund och Kungl. Djurgårdens förvaltning, som tillsammans drivit detta ärende, ska respektera lagarna och avstå från att överklaga.

Vi hoppas att Gröna Lund, Djurgårdsförvaltningen och Stockholms stad omedelbart sätter i gång med att försköna det som i dag är en parkeringsplats genom att göra den till park – en riktig Gröna Lund – med en strandpromenad och kaj för båttilläggning. Det kan göras utan detaljplan

fortsätter Richard Murray.

Förbundet för Ekoparken och andra ideella organisationer vann i Mark- och miljödomstolen mot Stockholms stad och Gröna Lund. Detaljplanen för Skeppsholmsviken 6 upphävs. Gröna Lunds planerade utvidgning stoppas. Domen är bra för det sätt som den fäller detaljplanen. Detaljplanen fälls för att den strider mot lagen om Nationalstadsparken: detaljplanen medger en ”utvidgning” vilket strider mot förarbetena, enligt vilka enbart ”kompletteringar” är tillåtna. Med ”ett förverkligat planförslag skulle Gröna Lunds dominans över området öka. Fronten mot vattenrummet kommer enligt domstolens uppfattning förändras påtagligt. Därmed skulle områdets karaktär med grönska och byggnader för rekreation från olika tider och deras förhållande till Djurgårdens parklandskap ändras och områdets kulturhistoriska värden skadas.”

Missvisande illustrationer i detaljplanen

Domstolen hade kunnat fälla planen enbart på missvisande illustrationer utan att säga något om övriga invändningar. Nu har vi i alla fall dessa två bedömningar: Detaljplanen strider mot såväl lagen om Nationalstadsparken som lagen om skydd av riksintressant kulturmiljö.

Däremot är det svårbegripligt att domen tar så lätt på olägenheterna för de boende och på strandskyddet, liksom att man överser med de missvisande illustrationerna. På illustrationerna syns inga höga åkattraktioner, eller så ser de genomskinliga ut, de har inte illustrerat vad detaljplanen medger och Park & Resorts vill göra.

Motparterna kommer att överklaga

”Vi är förberedda på att det här är en process som fortsätter i nästa instans”, säger Christer Fogelmark, vd för Park & Resorts som äger Gröna Lund till Sveriges Radio: https://sverigesradio.se/artikel/gronan-far-inte-bygga-ut-nojesparken-stoppas-i-domstol

Motparter i målet (de som vill behålla den detaljplan som tillåter 45 m höga åkattraktioner på den nya platsen) är:

1. Stockholms kommun 105 35 Stockholm

2. AB Gröna Lunds Tivoli
Ombud: advokaten Mårten Tagaeus och jur kand Leon Wadman

3. Kungliga Djurgårdens Förvaltning Box 27138, 102 52 Stockholm

4. Statens Fastighetsverk Box 2263, 103 16 Stockholm

Här kan du läsa hela domen