För dig som älskar fåglar är våren en särskilt härlig tid! Kom ut och lär känna fåglarna i Nationalstadsparken och bidra med fågelinventering, så att vi kan hjälpa fåglarna med ny kunskap.

Stockholms ornitologiska förening har i år en särskild satsning på mindre hackspett, en art som trivs i Nationalstadsparkens rika skogsmiljöer.

Förbundet för Ekoparken tillsammans med Stockholms ornitologiska förening driver Lärkprojektet för sånglärkorna på Ladugårdsgärde. Du kan hjälpa till som inventerare. Ta med en kompis och gör en behaglig morgonpromenad kring Ladugårdsgärde. Du får med dig en karta över delområden och inventerings-rutt.

Hör av dig till Anders Lennartsson: andlenn1@outlook.com.

Här kan du snart läsa Lärkrapporten från 2025

Lärkvandring i Nationalstadsparken

Söndagen den 19 april ordnade Stockholms ornitologiska föreningen en Lärkvandring i Nationalstadsparken. Anders Lennartsson och Henrik Waldenström guidade och berättar om sånglärkorna och områdets rika fågelliv. Jenny Rosen visade hur människor i århundraden har levt och verkat tillsammans med naturen och fåglarna. Vandringen gick från Ladugårdsgärde till Isbladskärret.

Anders Lennartsson berättade för gruppen om lärkorna, som funnits på Ladugårdsgärde i flera hundra år. De har halverats de sista tio åren, på grund av tryck från olika evenemang, från 15 revir till runt 8 revir.

Fågelvandringar med Tisdagsklubben

Ända sedan 1991 har Henrik Waldenström lett Tisdagsklubben på fågelskådningar i Nationalstadsparken. På vandring genom Liljansskogen till Fiskartorpet den 14 april fick vi bland annat se och höra tre exemplar av mindre hackspett, vårsjungande svartmes, och knäppande stenknäckar. Gärdsmyg, rödhake och taltrast överröstade varandra och Henrik Waldenström lärde gruppen att höra skillnad på dem och alla de andra fåglar som vi mötte.

De flesta av tisdagsklubbens vandringar startar kl 07, och blir en skön start på dagen.

Skriv på namninsamlingen mot exploatering av Hjorthagsparken

Delta i samrådet, dela dina synpunkter

Samrådet pågår den 27 maj–7 juli.

Samrådsmöte hålls den 17 juni kl 17.00–19.00 i aulan hos Berghs School of Communication, Bobergsgatan 48.

Delta i samråd och lämna synpunkter

Under vandringen i Djurgårdsskogen talade guiderna om rovdjurens ekologi och historia i Sverige, med utgångspunkt i historien på området Stora Vargjakten, Lappkärrsbergen.

Deltagarna fick även höra om Nationalstadsparken och dess betydelse för den biologiska mångfalden.

Den 17 maj 2025, året då Nationalstadsparken fyller 30 år, gör vi om vandringen! Håll utkik i programmet hos Stockholms Naturskyddsförening och här på FFE:s hemsida.

Idén att bebygga Ladugårdsgärde har som väl är inget stöd, varken bland lokalbefolkningen eller politiskt i stadshuset. Området är dessutom formellt skyddat av lagen om Nationalstadsparken.

– En av poängerna med Nationalstadsparken är att man en gång för alla bestämt att det här området är fredat för framtiden, precis som nationalparkerna i fjällen och runt kusterna, säger slottsfogde Magnus Andersson till tidningen Mitt i. Ju mer staden bebyggs, desto mer värdefulla blir grönområden som Gärdet, förklarar han.

Men det händer att intrång görs i parken och dess värden måste fortsatt försvaras.

– Att Timbro inte begriper hur viktigt det är med grönområden i städer – det är ju vad hela världen håller på med just nu, säger Förbundet för Ekoparkens ordförande Richard Murray till tidningen.

Läs artikeln i Mitt i

Gruppen Rädda Hammarbyskogen har kämpat i tio år mot byggplanerna och det var det värt! Tack vare dem får framtida generationer också njuta av skogen. Skogarna runt Stockholm är också viktiga spridningsvägar för biologisk mångfald. Här spelar även Nationalstadsparken en stor roll för att sammanlänka naturen som flödar genom staden.

Gruppen kämpar även mot andra hot, som tyvärr ännu kvarstår. I Sjöstadshöjden, längs Hammarbyvägen och Hammarbyskogens nordvästra sida, ska det fortfarande byggas 400-500 bostäder, 4000-5000 arbetsplatser, ett hotell och en förskola.

Läs mer

Natursidan: ”Stoppade byggplaner i viktig grön kil”

Kaknässkogen är en gammal naturskog med höga naturvärden som dessutom är rik på fornlämningar. Att bedriva naturvårdsarbete i skogen kräver stor varsamhet och där kommer de smidiga hästarna in. När hästarna används i naturvårdsarbetet värnas inte bara den biologiska mångfalden och fornminnena. Dessutom gör skogsarbetet med nordsvenskar vårt kulturarv levande, samtidigt som de sociala hästarna skapar glädje för stans invånare och skogsbesökare.

Synliggör fornminnen

Med hästarnas hjälp tar staden bl a fram husgrund, röjningsröse och kallkälla i dagen, från områdets forntida bebyggelse. Nu kommer stockholmarna att kunna uppleva Kaknässkogens spännande historia ännu mer!

Läs mer

Staden tar hästen till hjälp för varsam naturvård i nationalstadsparken

Natur- och kulturmiljövård Kaknässkogen

Se en film om arbetet med hästar på Stockholms stads hemsida

Det är fel plats, fel tid och fel omfattning!

säger Catherine Engellau, vice ordförande för Djurgårdens Hembygdsförening.

Hör intervjun med Katrin Engelau i P4 Stockholm

I radioprogrammet säger Magnus Andersson, KDF, att deras uppdrag är en balansgång mellan olika intressen och att natur och kultur ska balanseras mot boende, arbetsplatser, idrott m.m. Men uppdraget är att utveckla biologisk mångfald, kulturmiljöer och rekreationsmöjligheter i Nationalstadsparken utan att skada natur- och kulturvärden. Nationalstadsparken ska inte exploateras utan skyddas.

Ingen svår balansgång

I själva verket har bostäder och arbetsplatser absolut ingenting med Nationalstadsparkens värden att göra. Idrott och festivaler kan räknas in i ”rekreation”, under villkoret att ingen skada uppstår på natur och kulturvärden. Ordet ”balansgång” låter som att man ibland behöver göra avkall på natur- och kulturvärden för att gagna andra värden. Men så är inte alls fallet. Lagen om Nationalstadsparken förbjuder strikt ”negativ inverkan av någon betydelse för de avsedda värdena”. Här finns ingen svår balansgång, utan tydliga riktlinjer.

Därför framförde vi kritik vid det samrådsmöte den 1 juni i år, som nämns i intervjun. Evenemang måste genomföras med hänsyn till den vilda naturen och till områdets unika kulturvärden.

Skyddad natur säljs ut till musikfestival

Nyfödda rävungar, harpaltar, rådjurskid, nykläckta fågelungar lämnas ensamma då deras mammor hindras från att nå sina bon på grund av de stora stängsel som satts upp runt musikfestivalen Rosendal Garden Party.

Djurens ungar får betala med sina liv för den intäkt som tillförs Kungl. Djurgårdens förvaltning då marken i Nationalstadsparken hyrs ut 9-11 juni till festivalarrangören Scorpio. Det görs under den viktigaste perioden för viltets fortlevnad.

Det skriver Djurgårdens hembygdsförening i ett öppet brev till KDF angående Rosendal Garden Party.

Ängen där lärkorna har ungar klipps ned

Halva ängen Ladugårdsgärde har i år klippts redan i maj. Detta är områden som sånglärkorna häckar på. Vi hann inte dokumentera vad som hände med lärkornas ungar under denna klippning.

Redan i Lärkprojektet 2015 noterades att den klippning som utförs tidigt på säsongen, för att styra lärkornas häckning bort från områden som används av Nationaldagsgaloppen, gjorts väl stor och borde reduceras. Att döma av årets karta som KDF skickat och som utvisar var klippning planerats, har detta råd inte följts utan klippningen har snarare utökats.

Den 16 juni rullar maskinerna ut igen, inför Lollapalooza. Hela två veckor innan rekommenderat där det finns markhäckande fåglar. Vi hade hoppats att rekommendationer för Stockholms stad i år skulle efterlevas på Ladugårdsgärde: Ingen slåtter före 1 juli.*

Magnus Andersson, slottsfogde, svarade förra året i radio att festivalen kan genomföras bättre både med avseende på utbredning på fältet och tidpunkt för evenemanget. Men i år börjar festivalen till och med tidigare än förra året, redan 29 juni. Förbundet för Ekoparken undrar hur fågelungarna ska skyddas från att bli överkörda?

* ”Mitten eller senare delen av juli är idag ett gott riktmärke för den rätta tiden att sätta igång slåttern. Då har de flesta växter hunnit samla tillräckligt med näring och sätta frö, och gräsmarkhäckande fåglar har oftast fått sina ungar på vingarna då” Naturvårdande skötsel i Stockholms stad.

* ”Tidpunkterna för slåtter inte ligga innan första veckan i juli. I Stockholm får slåttern gärna ske senare med hänsyn till markhäckande fåglar som sånglärka,” Naturvårdande skötsel i Stockholms stad, s. 82.

Stick i stäv med Vård- och utvecklingsplanen

”Ingen annanstans kan man så nära stadens centrum uppleva lärkans sång”! Orden kommer ur Vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken, och är skrivna om Ladugårdsgärde.

Där står också att läsa, om rekreation och nyttjande på Ladugårdsgärde:

• Ladugårdsgärdes många olika rekreationskvaliteter ska bevaras och utvecklas. Funktionerna som rekreationsområde, sportfält och plats för tillfälliga evenemang ska bestå. Det ska vara en balans mellan nyttjande av Ladugårdsgärde för evenemang och dess användning för friluftsliv och promenader.
• Evenemang ska i tid och rum förläggas så att växt- och djurlivet inte skadas och genomföras så att områdets karaktär och immateriella värden kan upplevas även under evenemangen. Ett evenemang ska ta området i anspråk högst under några dagar och miljön omgående återställas. Evenemang som är särskilt trafikalstrande bör undvikas.

Stick i stäv med överenskommelse

Ett gemensamt lärkprojekt och ett tvåårigt samråd mellan FFE och dåvarande slottsfogden Gunnar Haeger genomfördes för cirka tio år sedan inför den första Nationaldagsgaloppen på Ladugårdsgärde. Det här resulterade i en rapport 2015 och Nationaldagsgaloppen godkändes av FFE, på villkor att rekommendationerna i lärkprojektets rapport följdes. Redan i Lärkprojektet 2015 noterades att den klippning som gjorts tidigt på våren, för att styra lärkornas häckning bort från Nationaldagsgaloppens områden, blivit väl stor och borde reduceras.

Lärkinventeringen hade visat att lärkorna häckar över i stort sett hela Ladugårdsgärde. Därför måste evenemang genomföras med stor försiktighet. Men trots överenskommelsen med KDF, har klippningen i år utökats istället för att ha begränsats. Till Nationalsdagsgaloppen har lagts Veterandagen, som också motiverar klippt yta, enligt KDF, och redan kring slutet av maj klipptes halva fältet, till stora delar de ytor som är bäst för lärkornas häckning. Ett mycket stort antal häckningar torde därav ha förhindrats eller förstörts. Och den 16 juni klipptes nästan hela resten av ängen, med endast 15 % i utkanterna lämnade.

Här kan du läsa mer om vår kamp för den mångfaldsrika ängen Ladugårdsgärde

De fågelinventeringar som Henrik Waldenström drivit tillsammans med Stockholms Ornitologiska Förening (StOF) visade att skrattmås och fisktärna inte längre häckar inom Nationalstadsparkens gränser. Därför har KDF nu byggt häckningsflottar som är lämpliga för framförallt fisktärna.

Den 24 april lades flottarna ut av Rikard Dahlén och Henrik Waldenström. En i östra Laduviken och en i Lappkärret på Norra Djurgården. Nu håller vi tummarna för att de fisktärnor som just nu kommer tillbaka till parken efter vintern ska gilla de nya underlagen för bobygge!