Remissyttrande Gasverket Östra
Dnr 2014-12741
Sammanfattning
- I Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur (SBK, 1997 av Nina Löfvenhaft) poängteras hur viktigt det är att växter och djur kan spridas från Norra Djurgården via Hjorthagen till Ladugårdsgärde/Södra Djurgården. Detta har gravt försummats i alla tidigare dp för Gasverksområdet och varje gång utlovats att kompensation ska ske i nästa dp. Därför är den föreslagna parken alltför otillräcklig – fler grönstråk genom området måste planeras och passagen bergsskärningen Gasverksvägen måste överbryggas på något sätt. Den planerade Spaltgasparken blir mest hårdgjord yta. Den tidigare övergivna gasverkstomten var kraftigt bevuxen och hade en betydelsefull funktion som spridningsväg. Exploateringen har inneburet en kraftig försämring i detta avseende.
- Bristen på parkmark inom Norra djurgårdsstaden är en medveten planering för att hänvisa alla sådana behov till Nationalstadsparken, för vilken Stockholms stad och bostadsbolagen inte tar det ringaste ansvar.
- Det är orimligt att garage för bilar ska inskränka möjligheterna att plantera stora träd i området. Stora träd med vida trädkronor kommer att behövas när klimatet blir varmare. Grönytorna inne i området är klart otillräckliga. Både för att tjäna som spridningsvägar och för att ge invånarna en god boendemiljö.
- Det vore klart bättre om Marketenteriet kunde behållas istället för den föreslagna, klumpiga och högre byggnaden. Marketenteriet hör till helheten i gasverksmiljön. Att bibehålla Marketenteriet skulle skapa en smula luft bland alla stora byggnadskroppar.
- Att behålla bergsskärningen invid Gasverksvägen skapar ogästvänliga miljöer mellan hus och berg.
- B och C-husen blir en tjock koloss med dålig inomhusmiljö.
Alla fina visioner till trots så uppfyller inte Norra Djurgårdsstaden viktiga förutsättningar som gäller förhållandet till Kungliga Nationalstadsparken, dess spridningsvägar, hänsyn till kulturmiljö samt miljö och social hållbarhet. Det senare gäller inte minst barns behov av en god utemiljö men också områdets känslighet för höga temperaturer i framtiden.
Allteftersom projektet framskridit så har önskemål om att bygga fler bostäder än de ursprungliga 5000 blivit det övergripande målet och raderat ut hänsyn till miljön och de människor som ska bo där. Planeringen för parker och spridningsvägar, skol-och förskolegårdar har i varje steg skjutits över till ”nästa” detaljplan och nu befinner vi oss i slutet av planeringen och dessa frågor är fortfarande olösta. De nu återstående detaljplanerna bör inriktas på att kompensera för tidigare underlåtenhetssynder och sänka exploateringsgraden.
Parkmark inom Norra Djurgårdsstaden
I Norra Djurgårdsstaden finns ingen stadsdelspark. Spaltgasparken och dess förlängning till Husarviken kallas stadsdelspark. Men den är alldeles för liten, sammanlagt endast 1,2 ha för att kallas stadsdelspark. Mått på parker enl. Stockholms Parkprogram 2004 är: Stadsdelspark 5-50 ha, Kvarterspark 0,5-50 ha, Friytor i bebyggelse 0,5 ha. Planeringen inriktas medvetet på att tillgodose hela parkbehovet genom att hänvisa till Nationalstadsparken. För parkskötseln i Nationalstadsparken behöver Stockholms stad och bostadsbolagen som bygger i Norra Djurgårdsstaden inte ta minsta ansvar.
Nationalstadsparken
Spridningsvägarna inom Nationalstadsparken är ytterst viktiga för att behålla parkens kvaliteter, fr.a. den biologiska mångfalden. Behovet av att skydda och förstärka spridningsvägar inom parken utreddes tidigt efter parkens bildande. I Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur (Sbk 1997 av Nina Löwenhaft ( bil.1 karta) framgår att Gasverksområdet är centralt. Svaga länkar behöver här förstärkas. Detta framhålls också på s.59 i Fördjupat program för Hjorthagen (Maj 2009 Dnr 2009-05368-53). Istället för att stärka de gröna korridorerna har en mängd värdefull natur avverkats. Vad som sedan har tillkommit i form av stenlagda stråk med enstaka träd och litet grönyta kan på intet sätt sägas ha ersatt den tidigare förlusten. Spridningskorridoren med skatebana via Spaltgasverket kommer inte att fungera som ersättning då den är stenlagd och förbindelse med Hjorthagparken saknas. För att ges någon betydelse som spridningsväg skulle Spaltgasparken behöva utvidgas åt öster in på planen för Kolkajen.
Kulturmiljön och bebyggelsen
Gasverket saknar motsvarigheter i övriga landet och även internationellt. Gasverket har en praktfull arkitektonisk form med stora kvaliteter i placering, materialval och inramning. En miljö med stark karaktär och stora upplevelsevärden. Mkb s. 14
Ska detta värde förvaltas krävs att så gott som samtliga hus, inkl. Marketenteriet, bevaras. Alla byggnaderna har betydelse för förståelsen av helheten. Med planens föreslagna rivningar, påbyggnader och massiva utbyggnader kommer gasverksmiljön att ”tryckas ned” av den omgivande moderna högre bebyggelsen med minskad möjlighet att förstå och uppleva kulturmiljön. Marketenteriet kan rustas upp för allmänna lokaler för möten, kurser, ungdomsgård, etc. Sådana lokaler saknas i Norra Djurgårdsstaden. Rivs Marketenteriet kan man göra ett stort grönskande torg – en riktig mötesplats för alla. Det planerade höghuset kommer att uppfattas störande från Nationalstadsparken.
Höghuset bör tas bort. Det skadar kulturmiljön. Gör en lekpark där.I de föreslagna bostadshusen finns ingen uteplats alls för barnen och för dem, som har rörelsehinder.Små barn kan inte själva ta trappor eller hiss till lekpark i Hjorthagsparken.
Sänk hus B1, B2, B3, D1 och D2 och så att de inte överskrider den högsta av Gasverksbyggnaderna och så att Hjorthagsberget kan uppfattas.
Med de föreslagna de föreslagna sockelvåningarna C och C blir det trångt på marken. Dra in sockelvåningarna så att Södra gränden blir lika bred som Norra gränden.
Garaget
Underbygg inte gården med garage. Garage med 400 platser står i direkt stridmed Norra Djurgårdens miljöprofil med begränsad biltrafik och förhindrar dessutom att stora träd planteras.
Barnperspektivet
Intill kv. Gasverket Östra i kv. Gasverket Västra planeras en skola för upp till 900 elever. Den har otillräcklig skolgård. Dessutom byggs lekskola för 84 barn i närheten. Den allt högre exploateringen från 5.000 till närmare 7.000 lägenheter i Norra Djurgårdsstaden gör att barn-och ungdomars behov av god utemiljö eftersätts. Boverkets råd om 40 kvm/barn på förskolegårdar blir till i bästafall 10 kvm i Stockholm – oftast mindre. Skolors och förskolegårdars storlek i kvm redovisas sällan. All aktuell forskning pekar på utomhusmiljöns avgörande betydelse för hälsa och lärande under uppväxten.
Handlingsplan för grön infrastruktur
Länsstyrelsen har nyligen antagit en handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län. Med den som utgångspunkt brister den bebyggelse som skapats på gamla gasverksområdet i många avseenden. Grönt inne och mellan husen är alltför sparsamt. Och beträffande det större perspektivet, den gröna infrastrukturen i Nationalstadsparken och i länet är spridningsvägarna obefintliga. Detta är ytterst märkligt när man redan 1999 hade en utomordentligt klargörande utredning i ämnet, Nationalstadsparkens ekologiska infrastruktur.
Richard Murray
